”Löneklyftorna har aldrig varit större”

Läs mer:

Han sparkas – de får bonus Rickard, 26, förlorade jobbet – aktieägarna får dela på 4 miljarder 41

Lena Mellin: – Gör om, gör rätt ”Att frivilligt gräva djupa hål i kassakistan när bolagen går dåligt går inte att förklara” 7

De vill inte frysa sina löner Direktörerna som vägrar 11

Bildextra Sveriges bäst betalda vd:ar

SEB:s vd: avstår bonus Företaget slutar helt med rörliga ersättningar.

Toppchefer fryser sina löner Finanskrisen har nått styrelserummen. 21

Lena Mellin ”Tro inte att det är frivilligt” om en direktörsklubb som kommer att växa: 14

Gapet större än någonsin Chefen tjänade 68 gånger mer än Kia.

LO: Den ekonomiska eliten tjänar i snitt 51 gånger mer än en typisk arbetare. Det gör inkomstklyftorna rekordstora 148

Läsarna: Löneklyftorna går inte att motivera ”Utan proportioner”. 36

Är det bra att löneskillnaderna ökar?

LO i ny rapport om skillnaderna mellan elit och arbetare

En ledande person i ett av de tio största svenska riskkapitalbolagen har i genomsnitt 95 gånger högre lön än en industriarbetare.

För den ekonomiska eliten i stort är genomsnittet 51 gånger så högt som för arbetarna.

Skillnaderna i inkomst mellan makteliten och industriarbetarna har aldrig varit så stora som i dag, uppger LO i en ny rapport med titeln ”Makteliten – mycket vill ha mer”.

LO kommer årligen med en rapport om skillnaderna i inkomst mellan den så kallade ”makteliten” – som i det här fallet utgörs av 198 positioner inom den ekonomiska, demokratiska och byråkratiska eliten – och industriarbetarna.

Under 2007 hade makteliten i genomsnitt en inkomst som motsvarade drygt 18 industriarbetarlöner. En genomsnittlig industriarbetarlön låg på cirka 280 000 kronor om året medan motsvarande inkomst för makteliten var 5,1 miljoner kronor.

1950, när LO började mätningarna, var maktelitens genomsnittliga inkomst 11 gånger högre än en industriarbetarlön.

Dubbelt så stor

I sin rapport delas makteliten in i tre olika undergrupper: den ekonomiska eliten, den demokratiska eliten och den byråkratiska eliten.

Den ekonomiska eliten – som utgörs av 50 verktällande direktörer i näringslivet – hade år 2007 i genomsnitt 51 gånger så hög inkomst som industriarbetarna. År 1950 var den genomsnittliga inkomsten för personer inom den ekonomiska eliten 26 gånger så hög som en industriarbetarlön – skillnaden är alltså cirka dubbelt så stor i dag.

För de ledande personerna inom de tio största svenska riskkapitalbolagen var inkomsten år 2007 i genomsnitt 95 gånger högre än den för en industriarbetare. I några fall flera hundra gånger större, uppger LO i sin rapport.

Samma som i dag

Den grupp som i rapporten kallas den demokratiska eliten – ledande personer i riksdag och regering, kommuner, folkrörelser och arbetsmarknadens parter – hade under 2007 i genomsnitt en inkomst som var sju gånger högre än en industriarbetarlön. 1950 hade samma grupp fyra gånger högre inkomst än en industriarbetarlön.

Den byråkratiska eliten – bland annat höga tjänstemän i regeringskansliet, myndigheter och kommuner, chefer för stora statliga bolag, och chefer inom universitetsvärden och inom medierna – hade under 2007 i genomsnitt 7,5 industriarbetarlöner i inkomst.

Löneskillnaderna mellan den byråkratiska eliten och industriarbetarna är ungefär lika stor i dag som 1950, uppger LO.

Fotnot: Den inkomst som mäts för makteliten är arbetsinkomst och inkomster från kapital och näringsverksamhet.

David Nannini Nilsson