Sveriges första tryckfrihetslag kom 1766 och var den första i sitt slag i hela världen. Den avskaffade all censur, förutom när det gällde religiösa skrifter.
Men redan 1774 infördes stora inskränkningar i lagen, och sedan följde ytterligare inskränkningar fram till år 1809, då lagen i princip återställdes i sin ursprungliga form. Efter några mindre förändringar infördes år 1812 den så kallade indragningsmakten, som tillät myndigheterna att förbjuda tidningar och andra skrifter som ansågs ha skrivit olämpligheter.
När Lars Johan Hierta år 1830 grundade Aftonbladet tog han genast strid för en utökad tryckfrihet. Under de fyra första åren åtalades den nya tidningen fem gånger för brott mot tryckfriheten, och fälldes två.
1835 utnyttjades indragningsmakten för första gången mot Aftonbladet, något som skulle ske åtskilliga gånger de närmaste åren.
Men varje gång lät Hierta någon annan bli ansvarig utgivare, och tidningen återuppstod under namn som ”Det nya Aftonbladet” och”Det nyare Aftonbladet”.
Till slut hette tidningen ”Det tjugosjätte Aftonbladet”. Då ställde Hierta allt på sin spets genom att tillkännage att om tidningen drogs in ytterligare en gång skulle den upphöra att ges ut under de två veckor det skulle ta att få ett nytt utgivningstillstånd.
På grund av rädsla för folkstormar vågade regeringen inte stoppa den populära tidningen.
1949 ändrades tryckfriheten ännu en gång, indragningsmakten togs bort och lagen fick i stort sett den utformning den har i dag.
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation