Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen blir ny generalsekreterare för försvarsalliansen Nato.
Trots Turkiets tidigare protester utsågs dansken i dag.
Fogh får posten trots att Turkiet tidigare har hotat att blockera för honom.
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan har haft starka invändningar mot att Danmarks statsminister blir Natos näste generalsekreterare.
Erdogan sade att det finns en stor ilska bland den turkiska allmänheten över Fogh Rasmussens kandidatur på grund av det sätt på vilket den danske statsministerns hanterade krisen kring de omstridda Muhammedkarikatyrerna i Jyllands-Posten 2005.
Men Anders Fogh Rasmussen ska ha haft starkt stöd från de övriga länderna i Nato samt av USA. Även italienske premiärministern Silvio Berlusconi ska genom ett långt mobilsamtal med turkiske premiärministern försökt få honom att ändra sig.
Men framförallt ska det ha varit Barack Obama som lugnade turkarna. I en tv-intervju säger premiärminister Recep Tayyip Erdogan att den amerikanske presidenten ska ha försäkrat Turkiet att landets oro tas på allvar.
Natos nuvarande generalsekreterare, nederländaren Jaap de Hoop Scheffer, har mandat till och med juli i år.
Jaap de Hoop Scheffer beskrev utvecklingen på en presskonferens nyss:
– Som ni vet har det förts en diskussion de senaste 36 timmarna, men det faktum att vi nu står här bredvid varandra betyder att vi har funnit en lösning som också tar hänsyn till Turkiets oro, och vi håller alla med varandra och är helt ense.
Anders Fogh Rasmussen tar över ledningen för Nato den 1 augusti.
Fogh (Venstre) är Danmarks statsminister sedan 2001. Enligt danska tidningen BT innebär hans nya roll som generalsekreterare att Løkke Rasmussen kommer att ta över Foghs jobb som statsminister.
Samtidigt i Strasbourg urartade dagens demonstrationer mot Nato-mötet då ett gäng med hundratals maskerade demonstranter satte eld på ett hotell. Även ett apotek sattes i brand enligt Reuters.
Polisen svarade med tårgas och chockgranater. Ett 50-tal personer ska vara skadade.
• NATO (North Atlantic Treaty Organisation) undertecknades den 4 april 1949 av USA, Canada och tio europeiska stater (Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Storbritannien).
• I pakten stadgas att en organisation skall byggas upp för att främja dessa staters säkerhetsintressen. År 1951 fick NATO en fast organisation.
• Under det kalla kriget var det främsta syftet med NATO att organisera ett kollektivt försvar för de stater som undertecknat Atlantpakten. I artikel 5 anges att en attack mot ett av medlemsländerna skall betraktas som en attack mot dem alla.
• För närvarande (2008) är 26 stater medlemmar i NATO. Organisationen är engagerad i olika fredsbevarande operationer i flera världsdelar.
(Källa: Nationalencyklopedin)