Svenska barnen skapas i fabrik

På datorskärmen visas det befruktade ägget. Sperman förvaras i kvävetankar i korridoren. Ibland ska det vara en pojke, ibland en flicka. Ägg och spermier väljs varsamt ut och förs samman. Kromosomerna granskas.

Den här dagen har hon gjort tre embryon.

Bilder av kunder

Lokalen är trång och gammalmodig men det mesta görs med modern teknik som importerats från Västeuropa.

På en hylla vid receptionsdisken står rader med inramade foton. Bilder av leende spädbarn, skickade av tacksamma kunder.

Det här är professor Feskovs fertilitetsklinik på Pusjkingatan 43. Öppet från morgon till kväll sex dagar i veckan.

Hit, till den oansenliga lokalen på fjärde våningen i ett kontorshus i östra Ukraina, kommer barnlösa par från hela världen. För stora summor pengar erbjuds de möjligheten att förverkliga en annars ouppnåelig dröm: ett eget barn.

Prislista i väntrummet

En affisch förklarar de olika procedurerna. ”Barnlöshet är ett år med regelbundet samliv utan resultat”, noterar en annan.

  Professor Alexander Feskov, grundare av fertilitetsklinken. Ovanför soffan i väntrummet hänger prislistan. Stämplad och underskriven av direktören själv, professor Alexander Feskov.

Ett ägg, 2 000 kronor. Kryokonservering av embryon 800. Insemineringspaket 2 080.

Han är filosofie doktor i medicinsk vetenskap och grundaren av en mångmiljonindustri, riktad till desperata västerlänningar. För stora summor pengar erbjuder han dem möjligheten att få ett eget barn, fött av en surrogatmamma.

Verksamheten är reglerad i familjelagen och som ett av få länder i världen tillåter Ukraina kommersiell provrörsbefruktning med surrogatmoderskap. Alexander Feskov har kunder från mer än 20 olika länder, däribland Sverige och Norge.

Israel och grannlandet Ryssland är andra stora marknader.

Det var här i Ukraina som det svenska paret John och Sara skapade sin son André. På hemresan fastnade de i huvudstaden Kiev när svenska myndigheter vägrade godkänna dem som föräldrar. Efter några dagars byråkratisk oreda fick de till slut komma hem och André blev svensk medborgare.

Som så många andra européer undersökte de möjligheten på internet.

Kan köpa tilläggspaket

Kliniken marknadsför sig offensivt på en rad engelskspråkiga sidor på nätet. Med känslofulla slogans lockas de desperata paren med en sista utväg. Tjänsterna erbjuds i olika paket.

Ekonomi: 2 500 dollar. Standard: 18 500. Komplex: 19 240. Vip: 27 290.

I paketen ingår en rad olika

tilläggstjänster, men grundtanken är densamma. Det barnlösa paret undersöks och beroende på de medicinska förutsättningarna görs en provrörsbefruktning. Med eget eller donerat ägg. Minst en av föräldrarna måste ha en genetisk koppling till barnet.

Embryot placeras sedan i en surrogatmor som bär det i nio månader.

Direkt efter förlossningen tas barnet från den födande kvinnan och överlämnas till det betalande paret.

Väljer ur register

Jurister från klinikens samarbetspartner, Agenturen för surrogatmödraskap, ordnar sedan ett officiellt födelsebevis med kunderna som föräldrar. Surrogatmodern har redan från början skrivit under ett avtal där hon avsäger sig all rätt till barnet. Hanteringen är godkänd av det ukrainska justitiedepartementet.

På agenturens hemsida kan kunderna själva välja ut en lämplig surrogatmamma ur registret med hundratals kvinnor. Kvinnorna måste enligt lagen ha fött minst ett eget barn och vara mellan 18 och 35 år. De flesta är fattiga hemmafruar från landsbygden utanför Charkiv.

Fattiga kvinnor

Ukrainas ekonomi har utvecklats snabbt de senaste åren, men den stora befolkningen på landet lever alltjämt mycket fattigt. Den ekonomiska krisen har slagit extremt hårt. Senaste kvartalet har landets BNP minskat med nästan 30 procent, massarbetslöshet hotar.

– Kvinnorna gör det här för att de inte lever ett så gott liv, säger Alexander Feskov.

Den strängt upptagne professorn tar emot i sitt kontorsrum. Han ursäktar sig för de trånga lokalerna.

– Vi renoverar och ska bygga ut.

Kliniken har sedan starten 1995 vuxit till att ha 47 anställda. Det första provrörsbarnet fött av surrogatmor såg dagens ljus i början på 2000-talet.

”Måste finnas orsaker”

Alexander Feskov är väl medveten om den etiska problematiken kring sin verksamhet. Han betonar att det är en svår process, inte bara ekonomiskt.

– Det är inte så enkelt som att man själv inte orkar föda och därför hyr in någon. Det måste finnas medicinska orsaker, säger professorn.

– De par som gör detta är desperata, det är ett skrik från själen. Men samhällets inställning till surrogatmoderskap är delad och det finns ju redan hundratusentals barn som inte har några föräldrar.