”Pengarna bara rullar in”

Unni Drougge står som galjonsfigur på fildelarnas sida i debatten som följt efter Pirate Bay-domen. Till skillnad från många av sina författarkollegor är hon inte rädd att fildelningen ska äta upp hennes ekonomiska skyddsnät.

I torsdags la hon ut sin senaste bok, Boven i mitt drama kallas kärlek, på Pirate Bay. Tanken var att göra ett debattinlägg och ett ekonomsikt experiment. De som laddar ner boken kan själva välja om de vill betala för läsningen. Via ett Paypal-konto lägger de den summa de själv vill.

– Jag ville se om det finns en betalningsvilja hos fildelarna, säger Unni Drougge.

Så hur har det då gått?

– Fantastiskt, pengarna fullkomligt rasar in. Senast jag kontrollerade hade jag fått in 22 000 kronor. Det kanske inte låter så mycket för bästsäljare som Guillou och GW Persson, men för oss vanliga dödliga är det mycket pengar.

Tror du att det här är ett sätt att tjäna pengar på fildelning?

– Jag tror att det kan vara ett av många sätt. I framtiden tvivlar jag på att fenomenet fildelning existerar. Istället tror jag att det kommer finnas gigantiska kulturbanker som fungerar ungefär som Spotify

Du tror inte att så många valt att betala för din bok för att du står på fildelarnas sida?

– Det finns givetvis en spin off-effekt, men jag tror inte att det är den enda orsaken. Jag är säker på att det finns en vilja att betala, men man vill kunna välja priset utifrån sin egen ekonomiska situation.

I en debattartikel i Aftonbladet kallar Unni Drougge fildelare för kulturälskare. Hon tror att fildelningen kan fungera som ren marknadsföring för författare och artister.

”Människor laddar ner saker och, om det är tillräckligt bra, så betalar de för det så småningom”, skriver hon.