"Det här är riktigt spännande"

– Det här är ett väldigt, väldigt vackert bevarat exemplar. Det kommer att ge väldigt mycket mer information om de gemensamma stammarna för människor, apor och människoapor, än vad vi tidigare har haft, säger Per Ahlberg, professor vid institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, vid Uppsala universitet.

Ahlberg vill vara försiktig med att dra några slutsatser innan han har läst hela forskarartikeln om fossilet. Men han säger att "Ida" illustrerar en väldigt tidig fas i vår evolutionshistoria om hur vi är släkt med exempelvis markatta och babian.

– Tidigare har ingenting så här vackert och välbevarat funnits.

Länk till lemuren

Per Ahlberg säger också att kopplingen till lemurerna från de nulevande primaterna – apor, människoapor och oss människor – nu tydliggörs.

– Lemurerna har vissa specialiserade konstiga små drag, bland annat långa och smala framtänder som de kan kamma pälsen med. Man kan se på fossilet från Messel att den inte har de specialiserade dragen. Det får den att se ut som om den står nära ap- och människogrenen, men ändå vara släkt med lemuren. Det är nytt.

"Fantastiskt"

Även Lars Werdelin, paleontolog vid Naturhistoriska vill läsa forskarartikeln innan han kan säga så mycket om vad fyndet innebär.

– Det som gör det hela så intressant är fyndplatsen. Messel är en gammal sjöbotten och det gör att fossiler bevaras med mjukdelar, hår och ibland maginnehåll. Det är helt fantastiskt. Så det är ett väldigt fullständigt fossil som man kan få mycket information ur.

Vilken typ av information?

– Främst information om vilken slags ekologi djuret har haft. Man kan säga någonting om hela djuret. Hur lång svans den hade, hur mycket päls den hade – hur djuret faktiskt levde.

Han poängterar att det inte går att göra en direktkoppling till människans utveckling.

– Vi talar 40 miljoner år emellan. Det är inte en människoförfäder, som Lucy. Det är en mycket tidig apa som finns med i vårt träd.