Förlora jobbet eller fabriken

I april i fjol öppnade småhustillverkaren Älvsbyhus en ny fabrik i värmländska Vålberg. Kravet för att etablera sig i det lilla samhället var ett nytt järnvägsspår.

Något som kostade skattebetalarna 20 miljoner kronor.

Förra tisdagen klev Älvsbyhus vd och delägare Donald Johansson in på fabriken – för första gången sedan invigningen.

”Ska vi köra eller inte?”

Han kallade alla 21 anställda till stormöte. Förklarade att några av dem måste bort. Och ställde ett ultimatum. Antingen skulle man följa lagen, som facket vill. Då skulle hela fabriken läggas ner.

Eller så skulle han få sparka dem han ville.

– Vad säger ni, frågade han gång på gång.

– Ska vi köra eller inte?

Medarbetarna stod stumma. Efter mötet kallades fyra anställda in. En av dem var Johan Rangedal.

– Man sa att alla vi fyra måste säga upp oss. Annars skulle de andra förlora jobben, säger han.

Pekat ut brister

Johan Rangedal är klubbordförande för GS-facket och skyddsombud. Han har flera gånger pekat ut brister i säkerheten i fabriken. Även Arbetsmiljöverket har riktat hård kritik.

– Det är därför de ville sparka mig, säger han.

De fyra utpekade fick en vecka på sig. Johan Rangedal våndades in i det sista.

– Det var ren diktatur. Men jag ville inte göra mina kamrater arbetslösa.

La ner hela fabriken

Till sist beslutade han sig för att vägra säga upp sig. Donald Johansson svar kom blixtsnabbt – hela fabriken skulle läggas ner.

Tre av de fyra som skulle sparkas var fackliga. En ren slump, hävdar Donald Johansson.

– Det fanns andra skäl som jag inte vill kommentera. Jag är i själva verket fackvänlig.

Du hotar med att lägga ner fabriker om du inte får sparka dem du vill. Är det att vara fackvänlig?

– Ja, eftersom jag gjorde det för att rädda jobben.

Kritiker menar att du använder 1800-talsmetoder. Hur tycker du själv att du hanterat det här?

– Jag ångrar att jag inte la ner fabriken på en gång. Då hade företaget sluppit att vara i media.

Vad har du att säga till skattebetalarna som betalt 20 miljoner för det järnvägsspår du krävde?

– Vad vill du att jag ska säga? Att jag är ledsen? Det gör inget ogjort.