Soldater strömmar in i upploppens huvudstad

– Vi stöder det här. Regeringen måste vidta åtgärder för att skydda folket, sade hankinesen Run när han bevittnade soldaternas ankomst.

– Men de skulle kommit fortare. Det tog dem tre dagar, varför så länge?

Efter det nattliga utegångsförbud som infördes i tisdags förefaller myndigheterna fast beslutna att visa att de förmår upprätthålla ordningen. Tusentals kravallpoliser, iförda hjälm och sköld, radade upp sig längs en huvudväg i centrala Ürümqi. Vägen avskiljer en uiguriskt dominerad del av staden.

Återvänder för upplopp

President Hu Jintao återvänder på grund av upploppen i provinsen Xinjiang. Därmed missar han toppmötet med G8-länderna som italienarna står värd för den här veckan.

– Hu Jintao har för förkortat sin vistelse i Italien sedan han avslutat statsbesöket i landet och han reste hem natten till onsdagen på grund av läget i den autonoma uiguriska regionen Xinjiang, rapporterar nyhetsbyrån Nya Kina.

G8-mötet i L'Aquila öppnar på onsdagen och Hu hade planerat att delta i samtalen nästa dag. Biträdande utrikesministern Dai Bingguo medverkar i stället, enligt Nya Kina.

Hu anlände till Italien i söndags och i tisdags besökte han Florens.

De blodiga sammanstötningarna mellan uigurer, kravallpoliser och hankineser i Ürümqi har krävt minst 156 dödsoffer och skadat ett tusental människor. Polisen har uppgett att den gripit 1 434 personer och myndigheterna ger uigurerna skulden för den våldsamma utvecklingen.

Härd för motsättningar

Xinjiang har länge varit en härd för etniska motsättningar som underblåst av den ekonomiska klyftan mellan uigurerna och hankineserna, den fortsatta inflyttningen av hankineser och den statliga kontrollen över religion och kultur. De tidigare dominerande uigurerna har åtta miljoner av provinsens omkring 20 miljoner invånare medan hankineserna numera är i majoritet i de flesta viktiga städerna.

Hankineser rapporterades löpa amok genom Ürümqis gator under tisdagen. Beväpnade med järnstänger och macheter ska de ha sökt revansch på uigurerna.

Regeringstrupperna har dragit upp en skarp demarkationslinje längs Renminvägen, en huvudväg som går längs ett uiguriskt område i Ürümqi. Hundratals uigurer och poliser står nu avvaktande på var sin sida av vägen, och uigurerna är beväpnade med käppar, rör och stenar, rapporterar AFP på onsdagen. Uigurerna protesterar nu mot att säkerhetsstyrkor isolerat en del av staden.

Avsikten med demarkationslinjen uppges vara att hålla isär de två stora folkgrupperna i staden, uigurerna och hankineserna. Tusentals hankineser gick i tisdags över vägen, beväpnade med klubbor och stålstänger.

”Iscensatte massaker”

Flera turkiska dagstidningar anklagade på onsdagen den kinesiska regimen för att ha iscensatt en massaker på turkisktalande muslimska Uigurer i Xinjiang, rapporterar AFP.

"En kula i huvudet", löd rubriken på tidningen Hürriyets första sida. "Jakten på uigurer i Ürümqi", utropade Milliyet över bilder av blodindränkta kroppar. Många tidningar hade ledarkommentarer om vad man uppfattar som omvärldens brist på reaktioner.

"De turkiska uigurerna borde åtminstone få samma sympati som man visar för palestinierna på Gaza", hette det i tidningen Sabah.

Utrikesdepartementet i Turkiet har tidigare uppmanat Kina att bestraffa de ansvariga för våldet, men framhåller samtidigt Kinas suveränitet över regionen Xinjiang.

Uttalande från Ryssland

"EU uttrycker sin starka oro över oroligheterna i Xinjiang, Kina".

Så lyder den officiella reaktionen på händelserna i Xinjiang från EU:s svenskledda ordförandeskap. Unionen uppmanar den kinesiska regimen att visa återhållsamhet och att respektera mänskliga rättigheter för dem som arresterats.

På onsdagen kom också reaktioner från Ryssland som poängterar att oroligheterna helt och hållet är en intern kinesisk angelägenhet.

"Vi vill bekräfta att Ryssland ser den autonoma provinsen Xinjiang som en integrerad del av Kina", hette det i uttalandet från utrikesministeriet. Uttalandet lade också tydligt skulden för oroligheterna på uiguriska separatister:

"Användande separatistiska slogans och provocerande etnisk intolerans attackerade instiftarna av upproret medborgare och misshandlade dem, välte bilar och plundrade affärer".