Obama ska få rätt att stänga internet

Den amerikanske demokratiske senatorn Jay Rockefeller lade redan i våras fram ett sådant förslag, då med skrivningen att presidenten skulle få makt att helt enkelt "stänga av" internet. Proteststormen från internetföretagen ströp förslaget.

Det reviderade förslaget ger presidenten rätt att i ett nödläge utlysa ett slags cybervärldens undantagstillstånd. Kritikerna har varken blivit gladare eller klokare på det nu mer luddiga förslaget.

Häv tyngdlagen!

– Varför inte ge honom lagstadgad rätt att upphäva tyngdlagen eller ändra primtalsserien medan de ändå är i gång, var en av de mera ironiska kommentarerna.

Rockefeller har tidigare gjort sig känd för att antyda att det kanske hade varit bättre om internet aldrig funnits. Och även om han tagit tillbaka just det yttrandet har han lanserat uttrycket "ett digitalt Pearl Harbor" som symbol för ett framtida skräckscenario.

Tankesmedjan Internet Security Alliance har redan kritiserat det nya förslaget för att vara så otydligt att det ger Vita huset alldeles för stor makt.

Och tekniskt kunniga tvivlar, med hänvisning till internets uppbyggnad, på om förslaget egentligen skulle ge presidenten större kontroll eller skulle kunna genomföras – med eller utan panikknapp.

Svensk teknik

När den amerikanska militären var med och drev på utvecklingen av internet var syftet just att skrota centraliserade kommunikationssystem med sårbara datorcentraler och i stället skapa ett "anarkistiskt" system av datornätverk.

Och i internets ungdom, när nätverket främst var en angelägenhet på de amerikanska universiteten, frodades tanken på ett självständigt fristående nätverk som inte kontrollerades av någon och där alla kunde få tillgång till allt.

I dag, när vanligt folks nättillgång är beroende av internetleverantörer och inte minst lagstiftning, är läget ett annat. Rätten till internet är inte fri, särskilt inte i diktaturer som Kina som nu, delvis med svensk teknik, försöker uppnå totalkontroll genom projektet Golden Shield.

Experter påpekar att internetmakten finns hos de företag som kontrollerar den tekniska delen av internet, exempelvis fiberkablar och elnät.

Sålunda försöker Kina att bygga in kontrollen i själva det tekniska systemet. Denna tekniska utveckling drar till sig bland andra svenska Ericsson och Nokia som är med och bygger upp Kinas bredbandsnät – med tillhörande internetkontroll.