Slåss med knogjärn

En skokartong, en klocka och åtta deciliter bensin.

Den hemmagjorda bomben hittades bakom en takplatta på en fullsatt McDonalds-restaurang i februari 2006.

När den 18-årige huvudmannen senare tågade in i säkerhetssalen i Göteborgs tingsrätt gjorde han segertecknet åt sina vänner på åhörarplatserna.

Extremvänstern var på frammarsch igen. Sprängförsöket i Nyköping blev starten på en rad attentat kopplade till vänster­extrema grupper. Länge hade det varit tyst. Explosionen av aggressivitet vid Göteborgskravallerna 2001 tog tid att smälta.

Tidigare hade den autonoma vänstern varit känd som slagskämparna som slogs med nävarna mot nynazisterna. Nu blev de i stället kända för ett sönder­slaget Göteborg. De trådar som fanns till etablerade vänster­organisationer klipptes av. När bomben hittades på McDonalds­toaletten i februari 2006 var extremvänstern marginaliserad. Radikaliserad.

Tvekar inte inför våld

I samma veva hade namn som Global intifada och Revolutionära fronten blivit allt mer kända. Attacken mot en Israel-festival. Attentatet mot israeliska statens turistbyrå. Sabotaget mot en vapen­tillverkare i Malmö. Brandbomberna mot polska ambassaden och Försvarets materielverk. På senare tid: vänstermisstankarna efter bränder på stormarknader i Södertälje, Stoppa matchen-bråket i Malmö och ett 20-tal vänsterattentat mot etablerade partier under EU-valrörelsen.

Mest aggressiva nätverket på den yttersta vänsterkanten är den löst sammansatta gruppen Revolutionära fronten med uppåt 300 anhängare.

– De är mycket radikala och tvekar inte att ta till fysiskt våld, säger Anders Bergman, historiker med inriktning på europeisk vänster- och högerextremism.

Föräldrarna blundar

Fienden är främst högerextremister, USA, Israel, storkapitalet och försvarsindustrin.

I nätverket finns feminister och anarkister, socialister och djurvänner.

De är ideologiskt övertygade. Pålästa. Arga. Vet det mesta om Röda arméfraktionen och Röda brigaderna. De flesta har läst den i dessa kretsar popu­lära ”Liten handbok för stadsgerilla” av gerilla­ledaren Carlos Marighella.

– Föräldrarna blundar ofta. De vill inte se hur radikala deras barn är. Det rör sig om framför allt unga kvinnor, ofta personer från medelklasshem och med en bra uppväxt.

Hon hade två liv

Så var det med Therese, Sara och Anna, som alla har andra namn i verkligheten.

Natten till den sjunde juni i år greps de för att tillsammans och brutalt ha sparkat ner Sverige­demokraternas presstalesman och hans sambo vid en tunnel­banestation i Stockholm. Ett knogjärn beslagtogs.

Bildade föräldrar

Föräldrarna är lärare, mekaniker och professorer.

En av tjejerna är sjuksköterska, en är arbetssökande, en är omtyckt boendestödjare på ett gruppboende.

Hur hamnade de i den här artikeln?

    Therese, 21, vårdanställd på psykboende.

Föräldrarna fick bara veta att hon skulle på en konsert med Bruce Springsteen.

Men under besöket i Stockholm blev hon i stället gripen för en grov misshandel tillsammans med vänsterextremister. Nu är den tidigare ostraffade 21-åringen dömd för grov misshandel till fängelse i ett år och två månader. Domen är överklagad och fallet ska, liksom för de andra två tjejerna, tas upp igen i hovrätten.

Föräldrarna beskriver dottern som en varmhjärtad person med stort rättspatos.

”De vill mycket gott”

– Men i de här grupperna går det överstyr. Det blir mycket grupptryck och de får ingen frisk luft utifrån, säger hennes mamma, som är lärare.

Therese växte upp i en ort

i västra Sverige med båda föräldrarna, som senare skildes. Skilsmässan tog hon hårt. Hon fick problem i skolan men läste upp betygen senare.

– Ungdomarna i de här grupperna har ofta stabil bakgrund. De vill så mycket gott, men de blir passionerade i sitt ställningstagande. Det går överstyr, säger mamman.

     Sara, 25, sjuksköterska och mamma.

Det var 2003 och Saras liv var på banan igen.

Mamman är sjuksköterska och pappan mekaniker. De hade skiljts tidigt i hennes liv. Men nu efter några svåra år hade hon börjat läsa in gymnasiet. Det var slut på missbruksproblemen. Slut på LVU-placeringar. Slut på paragraf 12-hem för trassliga tonåringar. Hon började plugga och arbeta.

Greps för grov misshandel

2007 kom hon in på en sjuksköterskeutbildning och arbetade våren och hösten 2008 på Sahlgrenska universitetsjukhuset. Fritiden ägnades åt gymbesök flera gånger i veckan och den sjuåriga dottern. Hon och pappan började träffas igen för att bygga upp en relation med dottern.

Mitt i allt detta åkte Sara upp till Stockholm och greps för en grov misshandel med ett ­

knogjärn på sig. Hennes kopplingar till ­extrema vänster-

nätverk blev kända. I Göteborg hade hon kommit i kontakt med en vänsterextrem grupp. Hon dömdes för grov misshandel och misshandel till fängelse i ett år och åtta månader, en dom som är överklagad.

    Anna, 20, dotter till professor och skådespelare.

Hon växte upp med båda föräldrarna och en syster i Stockholm. Inga problem i skolan. Finns inte i belastningsregistret. Mamman är professor på en ­högskola och har tidigare varit skåde­spelare.

Pappan beskriver henne:

– En initiativrik person som vågar stå för sina åsikter och som befinner sig i ett mellanläge i livet vad gäller arbete eller utbildning.

Har överklagat domen

Tiden före dådet var hon ­arbetslös, hade just flyttat hem­ifrån och bodde i en egen lägenhet i Stockholm. Under samma period hade hon sökt sig till vänster­extrema kretsar.

Den 6 juni demonstrerade Revolutionära fronten mot Sverige­demokraterna och högerextremismen vid Slussen i Stockholm.

På kvällen fick Anna ett sms:

”För info till de som fortfarande e sugna: 6 möjliga fula står nu på led till Kellys, mitt emot systemet”.

Några timmar senare misshandlade de tre tjejerna, med sparkar mot huvudet, Sverige­demokraternas presstalesman och hans sambo. Anna har nu överklagat domen för grov misshandel, våld mot tjänsteman och snatteri.

– Man kan tycka vad man vill om Sverige­demokraterna men det är inte med sparkar och slag man ­löser problem, säger en för­älder.