LÖRDAG 2012-05-26
Startsidan

Nyheter

Publicerad: 2009-12-01

Textstorlek:

I ett höghus i Kista finns Försvarsunderrättelsedomstolen och Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten. Här avgörs vilken information som ska gå vidare till FRA, Försvarets radioanstalt. Foto: Magnus Liam Karlsson

I dag börjar storebror jobba

Ulf Håkansson, kanslichef för SIUN, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten. Foto: Magnus Liam Karlsson

Läs mer

FRA-lagen DÅ och NU Här är förändringarna som vände kritikerna 63

Därför röstar de ja till FRA Förra året var de redo att fälla regeringens förslag – i dag är dramatiken över 16

För Sten Tolgfors: ”Vi skapar en bra balans” Försvarsministen slår tillbaka mot kritiken 12

Emot: ”Sorgligt exempel på lagstiftning” Advokatsamfundets general- sekreterare starkt kritisk 18

Från och med i dag blir FRA-lagen verklighet

Från och med i dag ska Sverige bli säkrare.

Det är i alla fall tanken när FRA nu får del av den mejl- och telefontrafik som passerar landets gräns.

Men först ska allt gå via dörrvakten i Kista.

Dörrvakten representeras den här dagen av Ulf Håkansson.

Han är kanslichef för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, SIUN.

– Här har vi ett speciellt rum, säger Ulf Håkansson.

Sedan vill han inte säga mer. Men vi förstår att det är där inne det sker. Där finns den tekniska utrustningen som skiljer viktig information från oviktig och för den vidare till FRA, Försvarets radioanstalt, med huvudkontor en dryg mil längre bort.

Efter en känslig politisk debatt och integritetsbakläxa i riksdagen har dagen kommit då FRA ska få tillgång till information som via telefon, mejl och annan kabelburen trafik passerar Sveriges gräns.

Yttre hot

Syftet är att upptäcka yttre hot mot vår säkerhet. Det kan handla om hot mot våra soldater i Afghanistan, hot från internationell terrorism eller hot i form av utländskt spioneri.

Men FRA får bara tillgång till en bråkdel av trafiken. Först ska allt gå via ett höghus i Stockholmsförorten Kista, där Ulf Håkansson är kanslichef. Här finns försvarsunderrättelsedomstolen som ska säga ja eller nej till FRA:s spaning och några våningar längre ner huserar SIUN. Gardinupphängning pågår och de flesta kontorsrum står tomma.

– Vi är inne i ett rekryteringsskede nu och ska anställa i första hand jurister och teknisk kompetens, säger Ulf Håkansson.

Läget i världen

Hur många de blir vet han inte. Det beror på läget i världen och hur stort behovet av signalspaning är. Och för att ytterligare skydda den enskildes integritet ska vem som helst kunna vända sig till SIUN för att få veta om han eller hon har utsatts för signalspaning. Dörrvakterna i Kista ska se till att FRA-lagen inte blir ett hot mot allas vår integritet.

– Enbart sådant som domstolen har gett tillstånd till passera ut härifrån och kan disponeras av FRA, säger Ulf Håkansson.

Johanna Melén

JUST NU Chatta med FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson.

I dag träder FRA-lagen i kraft. Ställ dina frågor nu!

Namn:

Detta har hänt

2007 lade dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg fram förslaget om en ny anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. En ny typ av hot och ny teknik gjorde att FRA, Försvarets radioanstalt, behövde andra verktyg för att upptäcka hot mot Sverige. Förslaget kritiserades hårt och riksdagen bordlade frågan.

Våren 2008 togs förslaget upp igen och en knapp riksdagsmajoritet röstade ja till lagen, men krävde av regeringen att återkomma med förslag för att skydda den personliga integriteten.

Regeringen lade till 15 punkter som bland annat preciserade för vilka syften signalspaningen fick användas. Man bestämde också att bara regeringen, regeringskansliet och Försvarsmakten skulle få beställa signalspaning från FRA.

Den 14 oktober i år röstade riksdagen ja. Från och med 1 december börjar lagen gälla.

Det här får FRA spana på

FRA får, på uppdrag av regering, regeringskansli och Försvarsmakten, spana för att upptäcka ”yttre hot”.

Efter skarp kritik har regeringen definierat vad man menar med yttre hot.

Yttre militära hot mot Sverige.

Hot kopplade till svenska utlandsstyrkor.

Hot från internationell terrorism och grov brottslighet.

Spridning av massförströrelsevapen.

Yttre hot mot landets infrastruktur.

Hot från utländskt spioneri.

Hot från konflikter i andra länder som får följder för säkerheten i världen samt hot kopplade till andra länders agerande som kan få betydelse för Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.