”Minskad möjlighet att skapa opinion”

På aftonbladet.se lyckades några nazistiska provokationer för drygt ett år sedan ta sig förbi övervakningen av vår debattsajt. För detta åtalades jag av justitiekanslern för hets mot folkgrupp. I går kom tingsrätten med sitt utslag: villkorlig dom och 40 dagsböter.

Domen väcker en mycket viktig principiell fråga för all nätpublicering: Vem har ansvaret och hur ska ansvaret utövas? Den berör inte bara medieföretag utan alla webbplatser där läsarna får debattera: de politiska partiernas, idrottsföreningarnas, de fackliga organisationernas hemsidor för att ta några exempel.

Debatten i traditionella medier är i grunden förbehållen ett fåtal. På ledar-, kultur- och debattsidor förs en elitdebatt. På insändarsidorna väljer en redaktör ut några få inlägg som skrivs om och kortas ner. I grunden handlar det om envägskommunikation, tidningen som talar till läsarna - inte om ett brett samtal och meningsutbyte mellan läsare.

Nätet har skapat helt nya möjligheter för människor att diskutera, kritisera och driva opinion. Bara på aftonbladet.se har vi dagligen publicerat i snitt 1 500 inlägg, ända upp till 6 000 om debatten varit riktigt het.

Debatten har rört över 2 000 olika ämnen. Den har i verklig mening varit folklig. Inläggen har varit alltifrån snabba, korta opinionsyttringar till genomtänkta artiklar. Varje medborgare har på aftonbladet.se och andra webbplatser haft möjlighet att göra sig hörd och påverka opinionen. Detta har lett till att yttrandefriheten stärkts i Sverige.

Det finns tre möjliga sätt att publicistiskt förhålla sig till denna nya debattform:

 En helt kontrollerad debatt. På mindre debattsajter kan inläggen granskas noga innan de publiceras. Men när debatten växer måste redaktören till slut avgöra vad som ska publiceras och då överförs papperstidningens begränsningar till nätet.

  En fri debatt utan förhandskontroll. Tidningen tar i efterhand, på eget initiativ eller efter påpekande från läsarna, bort olämpliga inlägg.

I Sverige gäller detta exempelvis Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Sveriges Television.

I praktiken innebär detta system att risken för att olagliga inlägg publiceras är mycket stor, vilket det dagligen finns bevis för. I går fanns exempelvis på en av våra största dagstidningar en "debatt" om olika folkslags intelligens.

För mig har en sådan lösning varit otänkbar och ansvarslös. Med aftonbladet.se:s storlek skulle vi riskera att översköljas av diverse provokationer och nazistiska påhopp.

 Därför har vi tagit ett större ansvar än många andra nättidningar. Vi har haft en övervakad debatt som sett ut så här:

1) Tydligt angivna debattregler.

2) Övergripande förhandsgranskning. Med det enorma antal inlägg som varje dag skickas till oss blir det med nödvändighet ett grovmaskigt nät. De flesta olämpliga inlägg sorteras bort, men det kan hända att något tar sig igenom kontrollen.

3) En tydlig klagofunktion. Läsare uppmanas att mejla om de ser något som inte borde publicerats. Inläggen tas sedan bort så fort det är praktiskt möjligt.

Efter gårdagens dom är en sådan lösning i fortsättningen otänkbar. Som ansvarig utgivare har jag ett odelat ansvar för alla inlägg i våra diskussionsgrupper. Det har ingen betydelse om jag i efterhand tar bort olämpliga inlägg, har de över huvud taget publicerats så är brottet redan begånget.

Inför rättegången hade jag och min advokat Peter Althin en skriftväxling med justitiekanslern. Där framkom att den metod som bland annat Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Sveriges Television använder sig av på intet sätt är säker. Troligen kan även här ansvarig utgivare åtalas och fällas för olagliga inlägg, förutom möjligen den enskilde skribenten.

Domen och det för övrigt oklara rättsläget kan nu få mycket allvarliga följder. I går beslutade jag att vår debattsajt tills vidare stängs. Jag tror inte heller att någon annan stor nättidning klarar av att ha total kontroll.

De flesta kan tvingas lägga ner eller i vart fall kraftigt strypa sina debatttjänster. Därmed inskränks den vidgning av yttrandefriheten som internet skapat. Medborgarnas möjlighet att debattera, påverka och skapa opinion riskerar att minska dramatiskt.

Delar av debatten kan dessutom flytta till oseriösa webbplatser i Sverige eller till utlandet som helt saknar kontroll och publicistisk hållning.

Också helt andra delar av vår verksamhet påverkas. I dag har läsarna möjlighet att recensera tjänster och produkter - exempelvis resebyråer eller mobiltelefoner. Resultatet, när tusentals personer deltagit, är en unik konsumentvägledning. Även dessa tjänster riskerar att stängas.

Därför är det viktigt att justitiekanslern nu ger klart besked till medieföretagen hur han anser att ansvaret ser ut om debattinlägg inte förhandsgranskas.

I grunden krävs en ny lagstiftning som är anpassad till det moderna digitala samhället. En lagstiftning som gör en bred folklig och demokratisk nätdebatt såväl juridiskt möjlig som praktiskt hanterbar.