200 000 människor befaras ha omkommit. Infrastrukturen utslagen. Flygplatsen delvis raserad. Hamnen blockerad. Telekommunikationen utslagen. Myndigheterna har tappat kontrollen. Omfattande laglöshet. Hjälporganisationer fruktar överfall. Inget färskvatten. Sjukhusen raserade. Stor risk för smittspridning. 3 miljoner människor hemlösa och i behov av nödhjälp.
Högen av namnlösa, döda kroppar växer för varje timme.
Jordbävningen i Haiti kan ha krävt 200000 människoliv.
– Detta är en katastrof av historiska mått. Den liknar ingen annan, säger FN:s talesperson Elisabeth Byrs.
Hela infrastrukturen i det fattiga Haiti är förstörd. Regeringsbyggnader ligger i ruiner, vägar och hamnar är förstörda. Presidenten René Préval blev själv hemlös i skalvet.
I går försökte han styra resterna av sitt land från en polisstation vid flygplatsen utanför huvudstaden Port-au-Prince.
Med en donerad mobiltelefon försökte presidenten kommunicera med omvärlden medan hans land i praktiken nu styrs av FN och USA.
Man fruktar nu att skalvet i Haiti är den största naturkatastrofen i historien – värre än tsunamin 2004.
– Den liknar ingen annan, säger Elisabeth Byrs, talesperson för FN:s samordnande humanitära organ Ocha.
Amerikanska soldater skyddar den delvis raserade flygplatsen. De dåliga vägarna och bristen på drivmedel gör att den hjälp som kommer till landet har svårt att nå ut till de behövande. Tusentals människor flyr ut från huvudstaden och mot grannlandet Dominikanska republiken.
Helikoptrar flyger i skytteltrafik från hangarfartyget USS Carl Vinson, som ligger i bukten utanför Port–au– Prince. I dammet från rotorbladen trängs törstiga och desperata människor för de vattenflaskor som soldaterna delar ut.
President Barack Obama samlade i går sina företrädare Bill Clinton och George W Bush för att starta en hjälpfond för de drabbade.
– Jag vet att många i det här läget vill skicka filtar och vatten men skicka oss bara era pengar, sa Bush på en presskonferens.
Utrikesminister Hilary Clinton landade i går kväll på Haiti.
– Vi finns här i dag, i morgon och framöver. Ni har blivit hårt prövade men jag tror att Haiti kan komma tillbaka – till och med starkare och bättre, sa hon på den amerikanska basen.
Enligt Röda korset lever 300?000 personer på gatorna i huvudstaden. De saknar vatten och mat, men en amerikansk sändning om 600?000 dagsportioner sades i går ha anlänt till Haiti.
Haitis största fängelse med 4?000 interner rasade i jordbävningen och lämnades helt utan kontroll. Många av fångar flydde ut på gatorna.
I brist på mat och vatten är många invånare desperata. Affärer och bostäder plundras i jakten på förnödenheter.
Gäng med unga män har setts driva omkring på gatorna med machetes. Upp till 1 000 personer ska ha slagits om varor i de förstörda butikerna i de centrala delarna av Port-au-Prince.
De tiotusentals döda kroppar som har samlats i högar på gatorna började i går begravas i massgravar runt om i staden.
Enligt premiärministern har 25?000 kroppar redan begravts och enligt uppgift har dubbelt så många döda redan grävts fram ur rasmassorna.
Med dödstal som befaras nå uppemot 200?000 kommer många döda haitier att begravas utan att deras anhöriga någonsin får veta vad som hände dem.
På vissa ställen samlar man kropparna i högar för att bränna dem. På en huvudgata staplades döda kroppar med brinnande bildäck, enligt uppgift i protest mot att kropparna inte forslats bort.
– Sorgligt nog måste vi samla alla i massgravar eftersom vi nu kämpar mot en möjlig epidemi, sa Haitis premiärminister Jean-Max Bellerive till nyhetsbyrån AP.
Även utanför huvudstaden är behovet av hjälp mycket stort. Vägen till staden Léogane, som uppges vara den värst drabbade platsen i Haiti, bara 25 kilometer från epicentrum, kantas av två massgravar. En tredje har påbörjats.
Enligt nyhetsbyrån AP:s utsände har de överlevande beväpnat sig med machetes för att försvara den lokala vårdcentralen. Polisstationen uppgavs vara övergiven och hela centrum insvept i stank av död.