Deras miljonlöner betalas med insamlade pengar

David Roos har på sin deltidstjänst som administrativ chef tjänat 771 930 kronor per år.

Vid årsskiftet flyttade den kristna hjälporganisationen Hoppets stjärna all administration till Örnsköldsvik.

”Som ett resultat av ovanstående beslut entledigades därmed David Roos. I David Roos anställningsavtal ingår en uppsägningstid om 18 månader”, skriver organisationens insamlingschef Maria Persson i ett mejl till Aftonbladet.

Avdrag för festnota

Roos kommer efter entledigandet att kvittera ut totalt 1 157 895 kronor. Han sparkas både som ordförande och administrativ chef, men får sitta kvar i styrelsen.

Hoppets stjärna förnekar att uppsägningen skulle bero på några oegentligheter.

– Det behövdes inte längre en administrativ direktör, säger Lennart Eriksson, verksamhetsledare på Hoppets stjärna.

Alla på Hoppets stjärna säger att Roos har slutat, men Lennart Eriksson uppger att det kan bli aktuellt att använda Roos till eventuella arbetsuppgifter under uppsägningstiden.

Privat har David Roos åkt på en hel del skattesmällar under taxeringsåren 2005, 2006 och 2007.

Han har straffats med skattetillägg efter att ha lämnat oriktiga uppgifter. Samtidigt har han nekats vidlyftiga avdrag för allt i från flygresor till inköp av husvagn och en nota från festvåningen Sörstad herrgård på 39 018 kronor.

Erbjuder kurser i moral

Själv hävdar David Roos att det handlar om kostnader han har haft i sin egen rörelse, men han har ändå inte överklagat Skatteverkets beslut.

– Jag orkar inte hålla på och traggla om såna enskilda kvitton, säger han.

Vid sidan om posten i Hoppets stjärna har David Roos drivit ett företag som bland annat har erbjudit kurser i etik och moral.

Telefonen och numret som marknadsförs i hans privata företag betalas av Hoppets stjärna.

– Jag använder den inte privat?… eller jag kan använda den privat. Det ingår som en löneförmån att ha mobiltelefon även privat, säger David Roos.

”Jag sänkte min lön”

Flera andra välgörenhetsorganisationer betalar ut miljoninkomster och har liknande fallskärmsavtal.

Cancerfondens generalsekretare Ursula Tengelin har tjänat närmare 7 miljoner sedan hon tillträdde 2003.

Förra året fick hon drygt 1,17 miljoner.

– Jag förstår om man tycker det här är en väldigt hög lön, säger hon.

– Alternativet när man jobbar i en ideell sektor är ju att jobba i näringsliv eller offentlig sektor.

– När jag gick till den ideella sektorn så sänkte jag min lön rejält.

Skulle Ursula Tengelin avskedas i dag är hon dessutom garanterad en fallskärm på nästan 1,8 miljoner, motsvarande 18 månaders uppsägningstid.

Fallskärm och tjänstebil

Flera andra chefer för insamlingsorganisationer har avtal om uppsägningstider på ett år eller mer – bland annat Rädda Barnen.

Uppsägningstiden för Stockholms stadsmissions direktor Marika Markovits är sex månader. Men utöver detta finns också ett avtal om avgångsvederlag på en årslön om organisationen skulle hamna i en förtroendekris som inte beror på Markovits.

På så sätt kan hon få en fallskärm på cirka 1,1 miljoner kronor.

Röda korsets generalsekreterare Christer Zettergren har också en uppsägningstid på ett år – vilket motsvarar en fallskärm på över miljonen.

Zettergren tjänar 1 064 520 kronor och får över 300 000 per år till sin tjänstepension.

Han har på detta också avtal om tjänstebil – en Volvo C30 flexifuel.

”Inte av ekonomisk vinning”

Röda korsets ordförande, Bengt Westerberg, är inte mycket sämre lottad. Han är den högst betalde styrelseordföranden bland alla välgörenhetsorganisationer.

Förra året kammade han hem 822 000 kronor i arvode.

– Det är inte av ekonomisk vinning som jag jobbar på Röda korset. Jag skulle ha högre inkomst om jag inte jobbade där.

En lite annorlunda organisation i de här sammanhangen är Radiohjälpen som inte driver några egna projekt.

Finn Norgren, som är generalsekreterare, har en årslön på 843 000 kronor och hans lilla kansli med fyra anställda i SVT-huset kostade 3,33 miljoner kronor.

De avlönas helt och hållet med bankräntor på insamlade medel.

75 procent till ändamålet

Alla pengar som skänks till Radiohjälpen hamnar på organisationens bankkonto eller slussas vidare till andra organisationer.

Radiohjälpens administrativa kostnader är 7 procent av intäkterna. Men flera av de organisationer som pengarna slussas vidare till har också administrativa kostnader.På så sätt uppstår dubbla administrationskostnader för pengarna från Radiohjälpen.

– Naturligtvis har vi en kostnad eftersom vi existerar och uppbär lön hela tiden. Men den lönen betalas med räntor, säger Finn Norgren.

– Vi ställer också krav på dem vi ger pengar till och det normala är att de har en administrationskostnad på sju procent i de här fallen.

För att få ha ett så kallat 90-konto måste välgörenhetsorganisationer vara godkända av SFI, Stiftelsen för insamlingskontroll. Enligt reglerna måste minst 75 procent av intäkterna gå till ändamålet.