Över 6 000 kandidater gör upp om de 325 platserna i landets parlament. Det politiska landskapet är enormt komplicerat med partier ordnade i två allianser som troligtvis kommer att brytas upp och ombildas efter valet.
Eftersom det inte gjorts någon tillförlitlig folkräkning i Irak sedan 1957 baseras röstlängderna på det system för livsmedelsransonering som Saddam Hussein införde under sanktionerna efter det första gulfkriget.
Valet skulle egentligen hållas senast den 31 januari men sköts upp på grund av konflikter om vallagen.
En av konflikterna handlar om vem som ska ha rätt att rösta i staden Kirkuk i norra Irak. I bakgrunden ligger en konflikt om huruvida Kirkuk ska tillhöra Iraks kurdiska region eller inte.
Det har också rått oenighet om vallistorna ska vara öppna eller hemliga. Konflikten har dock lösts och enligt den nya vallagen ska valet genomföras med öppna listor precis som under lokalvalet 2009.
Källa: Carnegie Endowment for International Peace
Irak håller andan inför söndagens parlamentsval. Samtidigt som bombdåden avlöser varandra hoppas vanliga irakier på förändring.
– Om nästa regering bara genomför hälften av sina vallöften blir vi nöjda, säger Wamith al-Kassab i Bagdad.
En våg av våldsamma attacker mot vallokaler och andra institutioner har drabbat Irak de senaste dagarna. Dåden bär al-Qaidas signum och terrornätverkets ledare har svurit att stoppa valet.
Den irakiska människorättsaktivisten Wamith al-Kassab säger till Aftonbladet att läget i Bagdad är långt sämre än vad som rapporterats i de internationella medierna under valrörelsen.
– Säkerheten är mycket dålig. Bagdad upplever en mordvåg med ljuddämpade vapen och bomber. Förra månaden kom över 250 kroppar in till bårhuset. På en enda dag dödades sjutton poliser.
Wamith al-Kassab säger att många irakier är desillusionerade och upprörda över att framstegen går så långsamt samtidigt som politikerna njuter av enorma löner och lyxiga förmåner.
– Vår framtid hänger på om vi kan få en ny regering som kan lösa problemen med arbetslöshet, korruption och politiska motsättningar. Vi behöver försoning och återuppbyggnad av vårt land.
Iraks senaste parlamentsval hölls 2005 och säkerheten sköttes då av USA. Helgens val är det första som landet sköter på egen hand och ses som ett viktigt prov för den irakiska demokratin.
I samband med valet 2005 bröt våldsamheter ut vid flera tillfällen. Enligt Wamith al-Kassab fruktar många irakier att helgens val ska leda till nya, liknande motsättningar mellan landets etniska och religiösa grupper.
Motsättningarna förvärras av att Irak är skådeplats för konflikter inte bara mellan irakiska grupper utan också mellan USA och regionala intressen som Iran och Saudiarabien.
I lokalvalet förra året verkade Irak vara på väg bort från de konfilkterna. Men Reidar Visser, Irakexpert på det norska forskningsinstitutet Nupi och bloggare på "Iraq and gulf analysis" säger att helgens val kan bli ett bakslag.
Knäckfrågan är den så kallade av-Baathifieringen, det vill säga försöken att rensa ut tidigare medlemmar av Saddam Husseins Baath-parti ur politiken.
Nyligen försökte en grupp högt uppsatta shiamuslimska politiker av den anledningen förbjuda ett stort antal sunnimuslimska politiker från att delta i valet, något Reidar Visser anser förstärkte splittringen i Irak.
– Den ökade fokusen på av-Baathifiering har gjort att den politiska atmosfären åter blivit mer religiöst orienterad. Därför kan resultatet komma att bli mer likt 2005 än vad många analytiker trott.
Valresultatet tros bli avgörande för hur stort inflytande det mäktiga grannlandet Iran kommer att få över Irak.
– Lokalvalet 2009 var ett nederlag för de Iranvänliga fraktionerna. Men den här gången använder de av-Baathifieringen som en strategi för comeback och hittills har de lyckats bra.
Wamith al-Kassab hoppas dock bara att valet får en värdig vinnare.
– Vi irakier hoppas att valet kan genomföras i fred och utan terrorattacker, att vinnarna kan bilda en regering med kvalificerade människor, inte människor som fått sin post på grund av att de tillhör en viss religion.
Premiärminister Nuri al-Malikis allians, kallad ungefär Rättsstaten, har målet att shiamuslimske al-Maliki ska återväljas som landets ledare. al-Maliki har vunnit över en del sunnimuslimska och kurdiska partier men inte tillräckligt för att tvätta bort alliansens shiamuslimska prägel.
Irakiska nationella alliansen som har dominerat regeringen sedan förra valet är en koalition bestående av alla de stora shiamuslimska partierna, med undantag för al-Malikis parti.
Irakiska nationella rörelsen är en koalition med partier från flera olika religiösa inriktningar. De främsta affischnamnen är Iyad al-Allawi (som USA utsåg till Iraks första premiärminister efter invasionen) och Saleh al-Mutlaq, en av de 500 kandidater som förbjöds att delta i valet på grund av kopplingar till Saddams Baathparti.
En annan allians är Irakisk överenskommelse som består av nästan enbart sunnimuslimska partier. Koalitionen hade viss makt under den föregående regeringen men har börjat tyna bort. Beskrivs som sekulärt men förlitar sig på islamistiska partier.
Irakiska enhetsalliansen är en icke-sekteristisk samling partier som kallar sig själva sekulära nationalister.
De kurdiska partierna är oeniga i många frågor men har enats inför valet och deltar som en allians.
Källa: Carnegie Endowment for International Peace
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation
...