NEW YORK. Han såg sin egen mamma tampas med okänsliga försäkringsbolag när hon låg på sin dödsbädd
Och han tillbringade större delen av sin ungdom i stadsdelar där få, om ens någon, hade råd med anständig hälsovård.
Det är därför Barack Obama satsat allt politiskt kapital han har på den historiska vårdreform kongressen slutligen röstar om i dag.
Politikern Barack Obama har alltid varit på väg mot den här dagen, när kongressens representanthus avgör om USA ska få ett nytt och, som han ser det, mer rättvist sjukvårdssystem eller inte.
Att frågan om en vårdreform varit prioritet nummer ett under hans första fjorton månader
i Vita huset kan ses som en logisk epilog snarare än den första offensiva satsningen.
Prioritet nummer ett var den nämligen under den historiska valkampanjen 2008 också, det var den under hans år i senaten och Illinois delstatskongress, och det var den faktiskt även innan dess.
Redan när Obama som ung aktivist i södra Chicagos ghetton såg hur illa människor utan sjukförsäkring for, vad avsaknaden av tillgång till förebyggande vård ledde till, greps han av en helig vrede och en obändig vilja att förändra systemet.
Senare blev frågan ännu mer personlig.
Hans mamma, Ann Dunham, drabbades under mitten av 1990-talet av cancer i livmodern och bristfälligt försäkrad som hon var tvingades hon slita ont för att alls få den vård hon behövde.
Om den bittra erfarenheten har sonen talat många gånger, inte minst under just presidentvalskampanjen 2008.
– Under det sista året i sitt liv ägnade hon inte sin energi åt att försöka bli bättre. Hon ägnade den åt sjukhusräkningar och försäkringsblanketter och försäkringsbolagens byråkrati. Så jag vet hur hjärtskärande det är att se en älskad anhörig lida på grund av ett fallerat hälsovårdssystem. Och det ska inte behöva vara så, det är inte vad det här landet handlar om, hette det i tal efter tal förrförra hösten.
Helst hade Obama sett ett system med en ”public option” – i praktiken en allmän sjukförsäkring av skandinavisk modell – men ett sådant visade sig redan i våras vara helt omöjligt att baxa igenom kongressen, trots kraftig demokratisk majoritet i bägge kamrarna.
Det förslag man röstar om i dag innebär i stället att det blir enklare och billigare för oförsäkrade att skaffa privata försäkringar – och det är tillräckligt för att Obama, som en pokerspelare kunde ha sagt, ska gå ”all in”.
Insatsen är enorm, blir det ”nej” ikväll – 19.00, svensk tid – är hans presidentskap slaget i spillror. Han kommer att ses som en svag ledare, oförmögen att infria ens de mest urvattnade versioner av sina viktigaste löften.
Men just den aspekten verkar inte oroa honom nämnvärt. När Fox News häromdagen frågade om hur mycket som står på spel svarade Obama:
– Det är inte i första hand jag som förlorar om förslaget röstas ner. Det är de miljontals amerikaner som saknar sjukförsäkring.
Journalisten och USA-kännaren Göran Rosenberg:
Att merparten av de uppemot 50 miljoner amerikaner som i dag saknar en sjukförsäkring ska få det. Försäkringsbolag ska inte längre få neka någon en försäkring för att han eller hon har varit sjuk. Staten kommer att hjälpa fattiga och lågavlönade att betala avgiften. Men någon allmän sjukförsäkring, som vi har i Sverige, är det fortfarande inte fråga om.
Göran Rosenberg.
Foto: Björn Elgstrand
Alla amerikaner har rätt till akut sjukvård. Utöver det måste de flesta teckna privata försäkringar. Många amerikaner får sjukförsäkringen betald av jobbet. Men när arbetslösheten stiger riskerar antalet oförsäkrade att bli fler.
Planen är att representanthuset ska anta lagen. För det krävs att minst 216 ledamöter säger ja. In i det sista kämpar Barack Obamas anhängare med att vinna tillräckligt många tveksamma. Om röstningen inte blir av tyder det på att man misslyckats med det.
Nej, då ska det vidare till senaten. Något som skulle kunna ske redan nästa vecka. Först om de också röstar ja kan Obama pusta ut.
Vad är egentligen skillnaden mellan det amerikansk systemet och det svenska?
Anders Hellner, USA-expert och seniorrådgivare på Utrikespolitiska institutet:
Man har en helt annan syn på staten i USA än i Sverige. I USA finns ett stort motstånd till staten och att den ska bekosta sådant här. I USA ska man fan ligga i själv och ta ansvar för sitt liv och förtjäna att få hjälp. Det är ju så det landet är uppbyggt. Där jobbar man som invandrare häcken av sig redan från att man anländer eftersom man vet att man måste göra så för att få någon hjälp. Det är ett helt annat tänkande än i Sverige där man kan räkna med staten på ett helt annat sätt. Många amerikaner som redan har sjukförsäkringar gillar inte alls statliga ingripanden. Man resonerar som så att varför ska de nu behöva bekosta sjukvård för 40-50 miljoner invandrare från Mexico, eller för fattiga på Harlem.
Vad innebär förslaget om det går igenom?
Går detta igenom får man en reform som gör att folk blir försäkrade via staten – precis som i Sverige. Helt enkelt en skattefinansierad finansiering, man får rätt till en grundsjukvård. Man man undrar vad som händer med dem som redan är försäkrade. Poängen är att alla ska ha möjlighet till ett minimum av sjukvård som betalas ur det offentliga, säger Anders Hellner.
Vad är din personliga åsikt i frågan?
– Normalt har jag ingen åsikt, men i detta fallet kan jag säga att från svenskt håll, långt ut på högern, är det ingen strid om att detta ska vara en självklarthet. Man ska inte lämna en del av samhället utanför vad gäller sjukvården, säger Anders Hellner.
Ingenstans i världen kostar sjukvården lika mycket per person som i USA. Och kostnaderna har fortsatt att stiga kraftigt de senaste åren. Trots det har miljontals människor inte tillgång till annat än akutvård.
De flesta amerikaner är överens om att något borde göras – frågan är bara vad?
– Det amerikanska sjukvårdssystemet i dag är groteskt dyrt och groteskt ojämlikt, säger Göran Rosenberg.
Fast det här måste väl också bli dyrt?
Utan tvekan. Beräkningar visar att det skulle kosta runt 650 miljarder kronor om året, även om anhängarna tror att slutnotan blir lägre på grund av effektiviseringar och minskat slöseri.
Förslaget riskerar att ytterligare förvärra landets budgetunderskott.
Ja, delvis. De hårdaste motståndarna kommer från högerkanten, men även demokrater som röstade på Obama är tveksamma. De är nöjda med den sjukförsäkring de har och rädda för mer krångel och högre skatt. En liten grupp kritiserar förslaget från andra hållet – och tycker att det inte ger tillräckligt bra skydd.
– Det kan låta konstigt för oss i Europa, men många amerikaner är främmande för själva tanken, att staten ska stå för sjukvård, säger Anders Hellner.
Något vissa republikaner på högerkanten slagit mynt av.
– De har använt smutsig skrämselpropaganda om till exempel statliga dödspaneler som skulle bestämma vems liv som ska räddas, säger Göran Rosenberg.
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation
...