Landskrona sätter ner foten mot våldet

På parkeringsplatsen vid köpcentrumet där Inger, 78, blev slagen så illa att hon senare dog, växer högen med blommor. En 23-årig man är gripen misstänkt för mordet och igår anhölls ännu en person.

Idag hålls två manifestationer – en mot våldet och en till minne av Inger.

Men Ingers man Sven, 71, orkar inte delta. Enligt en nära anhörig mår han för dåligt för att vara med. Familjen kommer dock närvara vid båda manifestationerna – dels för att hedra Inger men också för att manifestera mot våldet.

– Att manifestera innebär att ena. Huvudsyftet med manifestationen är mot våldet i samhället och det är det vi ställer upp på, säger en anhörig.

Men i skuggan av den sörjande staden rör sig politiska krafter. På Sverigedemokratiska bloggar hängs 23-åringen ut med namn, bild och personnummer. Och igår kunde Aftonbladet berätta att SD i Landskrona har utlyst en belöning till den som kan ge tips som leder till att den misstänkte grips för brottet. Ett politiskt utspel som lett till att debatten om "gangsterstaden" Landskrona återigen har blivit en nationell angelägenhet.

I Landskrona hamn tornar båtvarvets gamla kranar upp sig mot ett mulet Öresund. De vittnar om en tid som var – då lilla Landskrona var synonymt med en blomstrande industri och ett av landets största båtvarv.

Idag är Landskrona en stad med sociala problem. En stad där invandrare och svenskar bor långt ifrån varandra och polisnärvaron enbart överträffas av den i stadsdelen Rosengård i Malmö. I senaste valet 2006 vann Sverigedemokraterna en fjärdedel av folkets röster. Och enligt Niklas Karlsson (S), oppositionsråd i staden, är Landskrona en delad stad med stora ekonomiska klyftor och fattigdom.

– Det är nästan som en osynlig vägg genom staden, säger han.

Men för att förstå hur Landskrona blev ett av Sverigedemokraternas starkaste fäste, måste vi färdas mer 20 år tillbaka i tiden.

I samband med att varvet lades ner på 1980-talet och tusentals Landskronabor blev arbetslösa, skedde en massiv utflyttning från staden. Den vackra stadskärnan stod tom och behövdes fyllas snabbt. Fastighetsägarna hyrde ut lägenheter till folk som inte annars brukar bo i innerstaden – flyktingar, missbrukare och socialt utsatta personer flyttade in i de tidigare eftertraktade lägenheterna.

På 1990-talet startades en nedmontering av stadens rättsväsende – domstolen, åklagarmyndigheten samt häktet försvann från staden och antalet patrullerande poliser halverades.

– Det var en felbedömning av stora mått, säger Mats Karlsson närpolischef i Landskrona, som 2003 tillträdde som biträdande polischef i staden.

– Idag har vi 43 poliser i yttre tjänst. När jag började var de 15.

Rättväsendets frånvarande kombinerat med bleka insatser från de sociala myndigheterna gjorde att ungdomsgäng snart dominerade stadskärnan. Folk kände sig oroliga och vågade sig inte ut på gatorna. En rädsla som cirka tio år senare blev en katalysator för Sverigedemokraterna när de i valet 2002 vann 8 procent av befolkningens röster.

– På den tiden var SD stadens fjärde största parti – trots att de inte ens officiellt fanns i staden. Invandring blev synonymt med problem, säger Niklas Orrenius, journalist på Sydsvenskan.

Han har följt SD under flera år och menar att det inte är en slump att partiet väljer att slå mynt av Ingers död.

Men enligt Carina Herrstedt, lokal SD-politiker i Landskrona, är fallet precis tvärt om. Hon menar att fallet med Inger snarare är ett tecken på att partiet inte har lyckats fullt ut med sina politiska mål. Och belöningen till den som fick Ingers mördare fälld utlovades enligt henne, långt innan det visade sig att den misstänkte hade utländsk bakgrund.

– Det är synd att den här frågan ha kommit att handla om SD. Vi har inte haft en tanke på att göra politik av frågan, säger hon.

Niklas Orrenius är skeptisk:

– SD har beklagat sig över att de inte har synts i debatterna så mycket den senaste tiden. De är duktiga på att hitta på saker som gör att de figurerar i medierna. Detta kan vara ett sådant fall.

Kommunalråd i Landskrona är folkpartisten Torkild Strandberg. Hans pari fick lika många mandat i kommunfullmäktige som SD 2006. Han förstår att stämningen i staden är upprörd efter attacken på parkeringsplatsen men menar att hatet är ett internetfenomen. Och att SD vinner mark i det politiska spelet är inget han är orolig för.

– Det är inte antalet SD-röster som oroar mig mest utan den faktiska situationen i Landskrona. Det är det som är bakgrunden till SD:s framgångar.

Hur påverkar mordet på Inger Landskronas utveckling?

– Det känns futtigt att jämföra Landskronas utveckling med den förlust som en familj har lidit i det här fallet. Men det här är oerhört skadligt för stadens framtidstro och optimism.

– Landskrona lider av ett fenomen, som jag tror är ganska vanligt i bruksorter. Det är att historien ter sig bättre än framtiden, säger han.

Landskrona idag är ett samhälle i chock. Våldet har återigen blivit en symbol för den lilla kuststaden. Men trots att dödsmisshandeln på parkeringsplatsen har utvecklats till en bricka i det lokalpolitiska spelet, är det snarare frustrationen över ett enskilt vansinnesdåd som präglar staden.

– Vi sätter oss emot att någon försöker utnyttja det här politiskt. Och det gäller samtliga partier och att ingen ska få utnyttja det här, säger en av Ingers efterlevande.