Vilket miljonklipp

Det var ett mycket stort antal Borgholmsbor som köpte aktier i Elverket 1921. Det nominella värdet var 100 kronor. Och en stor del av pengarna användes för att bygga det vackra hus som blev elverk, som i dag är bolagets kontor.

–?De allra flesta aktierna löstes in på 70-talet, berättar Benny Wennberg. Då fick ägarna tillbaka sin hundralapp. Men för dem som har kvar sina aktier i dag gäller helt andra regler.

I Falkenberg hittade Aftonbladet fyrabarnsmamman Susanne Grundstedt, 47, sondotter till Henning Ljungström som drev järnhandel i Borgholm på 20-talet och som köpte en aktie.

”Är det dolda kameran?”

–?Detta låter ju helt otroligt, säger hon. Klart man blir jätteglad! Jag minns min farfar, han dog när jag var fem år. Och för ett par veckor sedan var jag faktiskt tillbaka i Borgholm där jag inte varit sedan min pappa avled för tio år sedan.

Joakim Dillner, 46, från Lund tror att det är ett skämt när Aftonbladet berättar att hans morfar på 20-talet köpte en aktie som nu kan ge barnbarnen en rejäl slant.

–?Vad ska jag tro? Är detta dolda kameran? undrar han. Men är det sant är det ju helt osannolikt.

Han kommer snarast att kontakta Borgholms Energi och berätta om sitt släktskap med en av de tolv aktieköparna.

Borgholms Energi efterlyser sammanlagt tolv aktieägare. Sammanlagt äger de 23 av de 416 B-aktier som Borgholms Elverk sålde 1921. Alla övriga aktierna äger i dag kommunen.

–?Enligt aktieboken har dessa 23 aldrig blivit inlösta, konstaterar Benny Wennberg, vd på Borgholms Energi. Därmed är bolaget inte helt kommunägt, de tolv vi efterlyser är fortfarande delägare.

Släktforskare hjälper till

I dag är Borgholms Energi ett stort bolag med en omsättning på 200 miljoner kronor.

–?De efterlysta aktierna är tillsammans värda några miljoner, förklarar Benny Wennberg.

Problemet är nu att hitta aktiepapperen och de som äger dem i dag.

–?Släktforskare är kanske allra bäst, anser advokat Peter Savin som fått uppdraget att försöka spåra aktieägarna. Så kan man leta i gamla kyrkböcker.

Om anhöriga till slaktarn, sömmerskan, prosten eller någon av de andra inte hör av sig kan kommunen ansöka om att de försvunna aktierna dödas. Kommunen får då deponera en lösesumma hos länsstyrelsen i tio år.

–?Det är inte heller nödvändigt att ha aktiebrevet i sin hand. Kan man styrka rätten till aktien så är det inga problem, säger Peter Savin.