Läkare arbetade en hel månad i sträck

Bakom larmet står Norbottens läkarförening som anmält att flera läkare vid Gällivare sjukhus var i tjänst 24 timmar om dygnet i somras.

Läkarna jobbade först sin ordinarie arbetstid på dagtid och hade sedan dessutom jour fram tills de gick på sitt ordinarie pass igen nästa morgon.

Förutom att en läkare som togs in från ett bemanningsföretag var i tjänst 24 timmar om dygnet i en månad arbetade fem andra läkare under samma villkor i två veckor.

Norrbottens läkarförening menar att arbetsförhållandena hotade patientsäkerheten i Gällivare i somras, och får medhåll av Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges Läkarförbund.

Läkarförbundet: Ett undantag

Hon menar att läkarnas arbetstider i stort förbättrats sedan den skärpta arbetstidlagen trädde i kraft för tre år sedan. Enligt EU:s arbetsdirektiv ska anställda ha minst 11 timmars sammanhängande vila varje dygn.

– De flesta sjukhus följer reglerna. Detta i Gällivare är ett exempel som går utöver det absolut tillåtna. Han har förmodligen haft vad vi kallar beredskapsjour, som är en vanlig typ av jour men kopplad till att man ska vara ledig dagen efter.

Med obrutet arbete är det i slutändan patienterna som blir lidande.

Patientsäkerheten hotad

– Om läkaren under jouren inte får något att göra drabbas ingen men om något händer är risken uppenbar att läkarens vakenhet mattas av och spelar negativ roll för patientsäkerheten. Och vi måste kunna ge säker vård.

Enligt Läkarförbundets ordförande är situationen på vissa sjukhus i glesbygden sådan att man ibland tvingas göra undantag från arbetstidsreglerna. Men då måste tiderna förhandlas med facket.

– Det kan vara för att klara verksamheten under en kortare tid. Men en hel månad är ju orimligt. Nu kom denna läkaren från ett bemanningsföretag med vi har faktiskt kollektivavtal även med bemanningsbranschen.

Trots vad läkarordföranden kallar en "upprensning" bland arbetstiderna är det fortfarande många läkare som hör av sig och vill ha hjälp gentemot sin arbetsgivare.

– Det finns alltid de som vill jobba koncentrerat under en tid, men många hör av sig för att diskutera sina arbetstider när de tycker att förhållandena inte är rimliga.

Machoattityd och attraktiv kompensation

Torbjörn Åkerstedt är professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Han menar att en del av problemet är machoattityden inom läkaryrket.

– Det finns en gammal tradition att man ska kunna jobba dygnet runt vid behov samtidigt som de flesta vet att det inte går. Det är en machoattityd om att läkare skulle vara starkare biologiskt än andra.

En annan förklaring till att liknande skräckarbetstider dyker upp med jämna mellanrum är den frikostiga jourkompensationen, menar han.

– Det är klart att det spelar in att läkarna sedan får långa sammanhängande ledigheter.

Enligt stressprofessorn har Sverige systematiskt försökt kringgå EU:s arbetsdirektiv, ofta i kombination mellan arbetstagare och arbetsgivare. Utan patientens bästa för ögonen.

– Det finns för lite forskning kring konsekvenserna i Sverige men studier från Harvad visar tydligt att andelen feldiagnoser och felmedicineringar sjunker drastiskt om man garanterar läkaren åtminstone sex timmars sömn varje dygn. Effekten av jourarbete drabbar definitivt patienterna.

Torbjörn Åkerstedt hoppas på nya väntande arbetsdirektiv.

– Enligt dem ska man kunna förbjuda möjligheten att kringgå reglerna. Men hittills har Storbritannien spjärnat emot, de vill kunna sluta avtal på individnivå.

Sjukhuset riskerar skadestånd

Enligt en genomgång som Dagens Nyheter gjorde förra året arbetade fler än 800 svenska läkare olagligt mycket övertid under 2008. Bland annat arbetade en 65-årig barnläkare i Lund 840 timmar övertid under ett år, motsvarande fem månaders normal arbetstid.

Gällivare sjukhus riskerar nu att få betala skadestånd till läkarföreningen för att man överträtt arbetstidsreglerna.

2008 tvingades landstinget i Västmanland betala mer än 1,6 miljoner i skadestånd och året tidigare kostade avtalsbrotten Norbottens landsting 1,4 miljoner kronor.

– Det är naturligtvis kontraproduktivt att böta när man behöver pengar till verksamheten, säger Eva Nilsson Bågenholm.