Regeringen vill lagra trafikuppgifter

Lagförslaget är Sveriges svar på det EU-direktiv som antogs för fyra år sedan, där medlemsländerna blev skyldiga att lagra trafik och lokaliseringsuppgifter om abonnemang och användare.

– Uppgifterna svarar på frågorna vem som kommunicerade med vem, när det skedde, var de befann sig och vilken utrustning som användes, säger justitieminister Beatrice Ask.

Uppgifterna ska enligt justitieministern användas vid bekämpning av grova brott.

Grov brottslighet

– I väldigt hög utsträckning handlar det om grov brottslighet och organiserad brottslighet, men det finns exempel på mordfall där det har haft betydelse att se hur en person har rört sig. Positioneringsbestämmelser är väldigt väsentliga, säger Beatrice Ask.

Innehållet kommer däremot inte att lagras, detta kommer Post och Telestyrelsen att kontrollera.

– Det är för att skydda uppgifterna och för att detta ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

I vissa medlemsländer inom EU lagras trafikuppgifterna upp emot två år, men i Sverige ska uppgifterna lagras i sex månader enligt förslaget.

– Regeringen föreslår kortast tid med hänsyn till integritetsskyddet, säger Beatrice Ask.

”Stabilt regelverk”

– Vi väljer också att reglera detta i lag och inte i förordning. Det gör att man får ett mer stabilt regelverk där riksdagens kontroll ökar.

Kan du förstå att medborgare kan uppleva det här som övervakning?

– Ja, när Thomas Bodström ursprungligen började dra igång frågan om lagring av teledata var jag väldigt kritisk. Jag har också granskat det på vägen med kritiska ögon. Det är klart att människor inte vill ha uppgifter om vad man gör registreras. Sen har förslaget blivit bättre under resans gång och man måste väga detta mot brottsbekämpande myndigheters behov av uppgifterna och jag tycker vi börjar se en balans i detta.

Förslaget, som nu skickas till Lagrådet, är tänkt att träda i kraft 1 juli nästa år.