Så länge får du vara sjuk

Sjukskrivningstider för 78 vanliga diagnoser

Allergisk rinit (allergisk snuva):

Ingen sjukskrivning.

Ankyloserande spondylit, Bechterews sjukdom:

1 vecka till 6 mån. Deltids- eller heltidssjukskrivning, diskutera ändrade arbetsuppgifter om för svåra problem.

Astma:

Upp till 1 vecka.

Bihåleinflammation (sinuit):

Inte alls. I komplicerade fall upp till tre veckor.

Blindtarmsinflammation, operation:

Vid arbete som inte medför fysisk ansträngning: Ingen sjukskrivning. Övriga fall 1–4 veckor.

Borreliainfektion:

Partiell sjukskrivning under en kortare period. Enstaka fall upp till några månader.

Bronkit, akut:

Bronkit, kronisk:

Inte alls.

Bröstcancer, icke spridd:

Upp till 3 veckor efter operation. Vid arbete där axelled belastas och lymfkörtlarna tagits bort – upp till 6 veckor.

Bröstcancer, spridd:

Ofta motiverad men i perioder med förbättring finns ofta arbetsförmåga.

Bukväggsbråck:

1–4 veckor beroende på vilka arbetsuppgifter patienten har.

Bäckensmärtor under graviditet:

Halv sjukskrivning är normen. Vid akuta smärtor hel sjukskrivning upp till två veckor.

Cervikal rizopati, smärtor i halsryggen:

Nedsatt arbetsförmåga 4–7 veckor beroende på lätt eller tungt arbete.

Diabetes mellitus typ 1 och 2:

För nydiagnostiserad med lätt arbete upp till 2 veckor, eventuellt återgång på deltid. Vid tungt arbete eller skiftarbete upp till 3 veckor.

Diskbråck:

2–6 veckor beroende på hur tungt arbetet är. Vid diskbråcksoperation kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till två månader.

Eksemsjukdomar:

Normalt inte. Annars upp till en månads sjukskrivning och behandling.

Epikondylalgi (armbågsbesvär):

Normalt ingen sjukskrivning, annars 1–4 veckor.

Epilepsi:

Upp till 2 veckor efter förstagångsanfall.

Fotbesvär:

Endast efter kirurgiskt ingrepp. Sjukskrivningslängd beroende på arbete.

Frakturer och luxationer i ryggraden:

6 veckor till 4 månader beroende på skadans grad.

Förtida värkar, hotande förtidsbörd med eller utan cervixpåverkan:

Deltidssjukskrivning i upp till tre veckor.

Gallstensbesvär:

Normalt inte, annars 1 till 3 veckor.

Gikt:

Upp till 1 vecka.

Graviditetsilllamående:

25–50 procents sjukskrivning, i mycket svåra fall hel sjukskrivning i två månader.

Annan rubbning sammanhängande med graviditet:

Partiell sjukskrivning upp till 2 mån.

Halsfluss, halsböld (tonsillit, faryngit och peritonsillit):

Högst två veckor.

Hand- och handledsbesvär:

Sällan mer än en vecka.

Herpesinfektioner:

Egen sjukanmälan, upp till 1 vecka.

Hiv/aids:

Normalt inte. Men vid avancerad hiv-infektion är arbetsförmågan helt nedsatt. Bromsmediciner kan sätta ner arbetsförmågan.

Hjärtrytmrubbningar/förmaksflimmer:

Korta sjukskrivningar.Flimmer med svåra problem kan göra patienten helt arbetsoförmögen.

Hjärtsvikt:

Ingen sjukskrivning, svåra fall 2–6 månader.Vid långvariga problem kan byte av arbetsuppgifter vara nödvändigt.

Huvudvärk av spänningstyp.

Ingen sjukskrivning eller egen sjukanmälan, upp till 1 vecka.

Hypertoni (förhöjt blodtryck):

I de flesta fall ingen sjukskrivning.

Hypotyreos (låg ämnesomsättning):

Deltidssjukskrivning, alternativt anpassade arbetsuppgifter.

Hälseneruptur:

Upp till 14 veckor (arbete med stora krav på rörelseförmåga). Rehab 6–8 veckor sjukgymnastik.

Hälsenesmärtor:

Upp till 4 veckor (arbeten med mycket gående).

Höft- och knäledsartros:

3 veckor till 4 månader beroende på arbetsuppgifter.

Hörselnedsättning:

Normalt inte, annars partiell sjukskrivning i upp till 1 månad.

Influensa:

Inte alls. Täcks av perioden för egen sjukanmälan.

Irritabel tarm:

Inte alls. Täcks av perioden för egen sjukanmälan.

Ischemisk kranskärlsjukdom:

Upp till fyra veckor, därefter deltidssjukskrivning i några till. Vid komplikationer eller inom vissa yrken, till exempel piloter och brandmän, får man vara borta längre.

Karpaltunnelsyndrom:

0–4 veckor beroende på hur tungt arbetet är.

Knäledsbesvär:

Minst 10 dagar i det akuta skedet. I yrken med stor knäbelastning blir det längre – upp till 8 veckor. Efter operation av korsbandsskada är arbetsförmågan nedsatt i upp till 5 månader.

Kol:

Inte alls. Vid luftvägsinfektion får patienten vara borta i två veckor.

Koloncancer, icke spridd (tumör i tjocktarmen):

Hel sjukskrivning efter operation. Arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituation. Om i kombination med cellgiftsbehandling, längre tids sjukskrivning.

Koloncancer, spridd:

Hel sjukskrivning. I perioder med förbättring finns ofta arbetsförmåga.

Leversjukdomar, gallvägs- och pankreassjukdomar:

I akutfall två veckor. Vid kirurgiska ingrepp gäller tre veckor. Vid leversvikt två månader.

Lunginflammation:

Två veckor. I specialfall upp till en månad.

Magkatarr:

Upp till 2 veckor men enbart om det handlar om sent debuterande besvär. Annars bara nedsatt arbetsförmåga.

Ménières sjukdom:

0–12 månader beroende på hur utvecklad sjukdomen är. Vid lättare fall förordas arbetsbyte till positioner som inte kräver god balansförmåga.

Migrän:

Inte alls. I enstaka fall kan man få arbeta deltid.

Multipel skleros:

Vid sjukdomsdebuten kortare perioder mellan 2–8 veckor. Senare behövs längre frånvaro. Ofta partiell i början för att sedan öka gradvis.

Njur- och urinvägssjukdomar:

Vid smärta: en vecka. Vid operation: Upp till två veckor.

Näthinneavlossning:

2–4 veckor beroende på hur allvarligt det är. Vid än mer komplicerade fall med till exempel glaskroppskirurgi kan läkningen ta flera månader.

Parkinson:

I början får man återkommande sjukskrivningsperioder för att återhämta sig. I den senare delen av sjukdomen är det ovanligt att man kan arbeta överhuvudtaget.

Perifera kärlsjukdomar:

Tre veckor i den akuta fasen. Därefter partiellt i upp till två månader.

Prostatacancer:

Sex veckor efter operation. Vid strålbehandling upp till åtta veckor.Vid spridd eller återkommande prostatacancer är sjukskrivning på heltid motiverad.

Psoriasis:

0–8 veckor beroende på hur allvarligt det är. Det räcker oftast med sjukskrivning på deltid.

Psoriasisartrit:

Vid mindre besvär – inte alls. Men hel- eller deltidssjukskrivning kan dock vara aktuell i upp till sex månader.

Reaktiv artrit:

Under den akuta fasen upp till en månad. Längre i specialfall.

Rektalcancer:

Efter operation får du alltid vara sjukskriven. Under cellgiftsbehandling kan det också vara aktuellt. Vid spridd eller återkommande rektalcancer är sjukskrivning oftast motiverad.

Reumatoid artrit:

0–6 månader beroende på hur allvarliga besvären är samt på hur tungt arbetet är.

Ryggskott:

Högst en vecka vid fysiskt lättare arbeten. Upp till 2 veckor om jobbet är tyngre.

Skador på nedre extremiteten – bäcken, höft, lårben, knä, underben, fotled och fot:

Om du inte rör dig mycket på jobbet – upp till tre veckor. Har du ett hårdare arbete kan du få vara borta så mycket som fyra månader. Vid flera komplicerade frakturer ges dispens och sjukskrivning i upp till ett år.

Skador på övre extremiteten – axel, överarm, armbåge, underarm, handled och hand:

I normalfall upp till tre veckor.

Skulder- och axelledbesvär:

Mellan två och sju veckor. Socialstyrelsen rekommenderar byte av arbetsuppgifter.

Sle (Systemisk lupus erythematosus):

I lindriga fall upp till två månader. I värre fall mer än ett halvår.

Stroke, cerebrovaskulära sjukdomar:

I akutskedet, hel sjukskrivning i 2 månader.

Stukning eller distorsion – pisksnärtsskada:

1–6 veckor. Gradvis återgång till arbete rekommenderas.

Sårskada på hand och handled samt underarm:

Högst två veckor. Vid svårare sårskador med nerv- eller senskada behövs sjukskrivning i upp till tre månader.

Tinnitus:

Vid låg intensitet ingen sjukskrivning alls. I värsta fall rekommenderas sjukskrivning i upp till tolv månader.

Tyreotoxikos (giftstruma):

Till en början upp till fyra veckor och sedan partiell sjukskrivning. Fysiskt tungt arbete kan motivera hel- och deltidssjukskrivning i flera månader.

Ulcerös colit, Crohns sjukdom, icke-infektiös inflammation:

Mellan fyra och tjugo veckor. Patientens möjligheter att påverka sin arbetssituation och tillgång till toaletter ökar möjligheterna att klara arbetet.

Urtikaria (nässelutslag):

Högst en månad.

Virushepatiter:

Vid akut hepatit A och B får man vara borta i upp till två veckor.Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan. Vid behandling kan man dock behöva vara borta i upp till två månader.

Åderbråck:

I normalfall inte alls.Vid arbeten med långvarigt stående är sjukskrivning i upp till två veckor vägledande.

Förkylning:

Högst tio dagar, men i regel aldrig mer än en vecka.

Salmonellainfektion:

Inte alls. I undantagsfall kan man få tre veckor.