Dagens namn: Evert, Eilert
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.

Han sköt Maria – sedan sig själv

Nu söker offrets och mördarens mammor tröst – hos varandra

För två år sedan förlorade Enis Andersson sin dotter Maria. Hon sköts till döds av sin förre detta pojkvän. Efter händelsen söker hon tröst – hos mannens mamma. ”Det är egentligen svårare för dem”, säger Enis om mannens familj.   För två år sedan förlorade Enis Andersson sin dotter Maria. Hon sköts till döds av sin förre detta pojkvän. Efter händelsen söker hon tröst – hos mannens mamma. ”Det är egentligen svårare för dem”, säger Enis om mannens familj. Foto: LASSE ALLARD

BRUNSKOG. Enis Andersson har med sig två röda rosor till kyrkogården i Brunskog.

En av dem lägger hon på gräsplätten där hennes dotter sköts till döds med ett jaktgevär.

Den andra på mördarens grav.

Söndagen den 1 juli 2007: Eftermiddagssolen gassade och kantorn Maria Andersson skyndade sig mot bilen som stod parkerad på kyrkbacken. Det hade varit dop och hon hade sjungit "Idas sommarvisa".

På parkeringen väntade mannen hon lämnat ett halvår tidigare. Han sköt, träffade handväskan. Hon sprang, men snubblade på gräskanten. Han sköt igen. Och igen.

Han plockade upp tomhylsorna.

En barnfamilj hittade Maria framstupa, med fötterna på den asfalterade parkeringen. Ansiktet i gräset. Den rödrosa sommarklänningen mörknade och i handen höll hon bilnyckeln. Bredvid låg glasögonen.

Mannen brände iväg i sin röda Peugeot. Han svängde upp på gårdsplanen. Grannarna hörde hur han stängde bildörren. Därefter ännu ett skott.


     



Enis Andersson kan inte sluta tänka på den där sommarsöndagen. Det händer att hon tar fram den fläckiga klänningen, eller att hon tittar på bilderna ur polisens förundersökning. Det måste ha varit meningen att de skulle dö.

– En tänker och tänker, säger hon.

Har blivit som systrar

När Enis nåddes av dödsbudet hemma i Stora Mellby flera timmar senare ville hon lyfta luren och slå numret till den andra mamman.

– Det var det första jag tänkte. Jag måste få tag på dig.

Hon nickar mot sin väninna. De har blivit som systrar, säger de.

Kvinnan mittemot är mamma till mannen som sköt Maria. De delar sorgen och saknaden efter barnen. Och de delar skammen:

"Där går mördarens mamma."

"Där går mamman till hon som blev mördad."

Ser det som en olycka

Sådant händer ju inte i vanliga familjer, trodde även de för två år sedan. Nu tittar de på varandra. Två kvinnor som snart ska fylla 70. Vad skulle de göra utan varandra? Vem skulle de då prata med? Vem skulle förstå?

Enis ringde sin sorgesyster några dagar senare. När han begravdes den 12 juli var Marias familj där.

Det är egentligen svårare för dem, säger Enis och ler mot sin vän. Hon som sitter med tungt huvud.

Gärningsmannens syster är också med. Hon har varit arg och besviken. Hon har skämts över sin bror.

– Jag har haft jättesvårt att acceptera det. Jag förstår ju rent förnuftsmässigt att han var sjuk. Han måste ha fått en knäpp. Det måste ha hänt något.

Maria var en mycket god vän. De sjöng och spelade tillsammans, och hade en vinklubb med några andra tjejer.

Enis vägrar se honom som en mördare. När de pratar om söndagen den 1 juli pratar de om "olyckan". Hon värjer sig mot omgivningens svartvita syn på "Mördaren".

Människor hon möter har kallat honom "idioten". Och Enis har försvarat.

Hon riktar ilskan åt andra håll.

– Jag är arg på polisen. Jag är arg på livet och jag är arg på gud, men jag kan inte vara arg på han som gjorde det. Han hade aldrig gjort så om han varit sig själv. Han hade hjälpt henne upp när hon snubblade, säger Enis.

Var FN-soldat

Han, mannen med jaktgeväret, hade tjänstgjort åt FN i Bosnien och i Rwanda, plockat upp krigsskadade människor i ambulansen. Var det därför han blev sjuk?

De vet inte.

Maria träffade mannen våren 2006 när de jobbade tillsammans. Han var 42 då, hon 28. Maria berättade aldrig särskilt mycket om förhållandet. Han var upp över öronen förälskad.

Hade träffat en ny

Runt jul samma år hände något som fick dem att gå skilda vägar. Han blev deprimerad. Gick in i sig själv. I kylskåpet stod maten orörd.

Inkorgen i Marias mobiltelefon fylldes med vädjande sms.

"Kan inte rå för att jag älskar dig. Förlåt!"

Maria svarade: "Du behöver inte be om förlåtelse för det! Det behöver man bara göra för sånt som sårar andra."

När Maria skyndade ut till bilen i sin röda sommarklänning var hon på väg till en annan man.

På gräsplätten, intill parkeringen, vid Brunskogs kyrka växer en pärlhagtorn. Trädet planterades en blåsig höstdag några månader efter Marias död. Enis lägger ner den röda rosen. Tittar mot kyrkan. Och på parkeringen. Pekar och försöker förstå.

Innan hon lämnar kyrkogården går hon ner till hans grav av natursten. Rosen slokar lite efter ett par timmar i bilen.

De två mammorna småpratar vid graven:

– Det gör ont på morgonen och det gör ont på kvällen.

– Det gör ont när fåglarna kvittrar om våren.

Behöver du hjälp?

Hit kan du ringa om du är…



... kvinna och lever med våld:

    Kvinnofridslinjen

Telefon: 020-505050, www.kvinnofridslinjen.se. Nationell stödtelefon för dig som upplevt hot och våld. Öppen dygnet runt årets alla dagar. Att ringa till Kvinnofridslinjen är gratis och det syns inte på telefonräkningen. Här svarar socionomer eller sjuksköterskor med erfarenhet av att möta människor i kris.



    Kvinnofridslinjen för hörselskadade/ nedsatt talförmåga

Är du hörselskadad eller har nedsatt talförmåga kan du ringa Kvinnofridslinjen på 020-212223. Kvinnor som inte talar svenska eller engelska kan vända sig till flerspråkiga kvinnojourerna Terrafem, jourtelefon på 020-52 10 10 www.terrafem.org, och Somaya. Jourtelefon på 020- 81 82 83, www.somaya.nu

Socialtjänsten där du bor.

Vid akuta ärenden – kontakta alltid 112!





… barn:

    BRIS, Barnens hjälptelefon

Telefon: 0200-230 230. Öppet måndag-fredag 15-21 och lördag-söndag 15-18.

Här kan du prata om vad som helst. Alla vuxna som svarar har tystnadsplikt. Bris betalar samtalet och samtalet syns inte på din telefonräkning. Du kan också mejla anonymt på Bris-mejlen, www.bris.se .

Jourhavande kompis 020-222444. Öppet måndag-fredag 18-22. Röda Korsets ungdomsförbunds telefon för alla undert 25 år. Här svarar andra unga som kan ge tips och råd. Du kan också kontakta nätjouren på www.ungdomar.se och chatta på www.jourhavandekompis.se

Prata med en vuxen du kan lita på, till exempel i skolan.

Socialtjänsten där du bor.







…vän eller anhörig till en kvinna som misshandlas:

    Kvinnofridslinjen

Telefon: 020-505050, www.kvinnofridslinjen.se.

Här kan du få råd om hur du ska agera om du är orolig för din vän/anhörig.





… man och vill ha hjälp:

    Brottsofferjourernas nationella stödtelefon

Mansmottagningar finns i en rad kommuner och drivs oftast av olika ideella organisationer. På www.rikskriscentraforman.se under fliken våra medlemmar kan du se var din närmaste mansmottagning finns.

Mansjourer finns på en rad ställen i landet. Se förteckning över mansjourer som är anslutna till Sveriges mansjourers riksförbund på www.mansjouren.nu/mansjourer . Kan kontaktas per telefon och mejl.

Socialtjänsten där du bor.

Nationella hjälplinjen 020-22 00 60. Öppen alla dagar 13.00-22.00. Här finns stöd och hjälp för personer som mår psykiskt dåligt eller funderar på självmord. Även närstående kan ringa.





...en psykiskt sjuk man:

Nationella hjälplinjen 020-22 00 60, www.nationellahjalplinjen.a.se. Telefonen är öppen alla dagar mellan 13.00 och 22.00. Här svarar specialister på psykisk sjukdom och krissituationer, även närstående till den som mår dåligt kan ringa.

Psykiatrin. Förteckning över vården finns på www.vardguiden.se. I mindre akuta ärenden på dagtid kan du kontakta din husläkare vid närmaste vårdcentral. Efter kontorstid finns det på många håll i landet mobila team och öppenvårdsmottagningar som tar emot akut.

Familjecentralen i din kommun. Många kommuner och landsting har öppnat familjecentraler som ska ge stöd till barnfamiljer och ungdomar. Familjecentralen finns oftast inom mödra- och barnavården.

Socialtjänsten där du bor.





...anhörig som har förlorat en närstående genom våld:

    Brottsofferjourernas nationella stödtelefon 0200-212019 www.boj.se . Om du vill ha hjälp på ett annat språk än svenska kan du ringa 08-642 00 44. Här får brottsoffer, anhöriga till brottsoffer och vittnen i rättegångar stöd, råd och hjälp. Den nationella jouren förmedlar kontakt med lokala brottsofferjourer.



OBS! Vid akuta situationer bör du alltid ringa larmnumret 112.





Källor: Nationellt centrum för kvinnofrid, Karolinska institutet, Sveriges mansjourers riksförbund, Bris, Rädda barnen, Vårdguiden, Röda Korsets ungdomsförbund Brottsofferjouren.



När jag går bort skulle den sista ljuspunkten försvinna, hon skulle tvingas igenom den svåra upplevelsen av min begravning.

Avskedsbrev från 84-årig make, som sköt hustrun och sig själv 2003.

Jag är fullt medveten om att priset för att ge igen är mitt eget liv om jag inte väljer livstids fängelse (nej tack!) att allt gott jag gjort kommer att grusas och vara bortglömt.

Man som mördade före detta flickvän 2002.

Till alla ni som trodde på en äktenskaps- bryterska. Fy fan.

Lapp som återfanns i fickan på en man som sköt sin hustru 2001.

Så här har vi gjort vår unika undersökning

    Vi har samlat in samtliga polisanmälningar från rikets 21 länspolisdistrikt, som gäller dödligt våld mot kvinna.

Utifrån det materialet har vi identifierat brotten som skulle granskas och begärt fram domar och polisutredningar.

    Vi har talat med anhöriga till samtliga kvinnor som dödades under 2000- talet. De har bidragit med information och medgivit publicering av bilder. I ett tiotal fall har vi inte fått direkt kontakt med anhöriga på grund av sekretess, skyddade identiteter eller att nära familjemedlemmar har lämnat Sverige.

    Vår undersökning gäller kriminellt dödligt våld mot kvinnor i nära relationer.

Med nära relation avser vi en kärleksrelation. Vanligen en make, sambo, pojkvän, eller före detta.

    Vi har valt att även inkludera fall som ännu inte prövats i högre instans, och tre fall för 2009, där det finns ett erkännande och en häktad gärningsman.

    Antalet offer har vi kunnat verifiera mot flera källor. Det medeltal vi fann – knappt 17 dödade kvinnor om året – överensstämmer med forskaren Mikael Ryings rapport från 2007.