Hon omskars – och avled

NYHETER

MAGHAGHA/EGYPTEN.

Stillsamt berättar Zeinab Abdel Ghani om en junikväll för tre år sedan, hon sa till sin yngsta dotter Badour att det var dags, nu skulle hon omskäras. Hon skulle snart bli 12 år.

Sådan är seden i Egypten, där nio av tio gifta kvinnor har stympade underliv.

Men Badour dog.

Zeinab hyr två små mörka rum på en bakgata, hon är 54 år, änka och fembarnsmamma, försörjer sig som städerska på sjukhus. Hon har allvarliga ögon, mjuka rörelser och utstrålar både värme och värdighet. En gång gråter hon.

Så här berättar hon:

– Min granne följde Badour in till läkaren för jag ville slippa. Sådan är min natur, jag lider av att se mina barn lida. Men efter tjugo minuter blev jag orolig, det var tyst och jag undrade varför det tog så lång tid. Min granne kom ut och grät och jag frågade vad som händer? Jag vet inte, sa hon, men flickans läppar är mörka.

Skärs med rakblad

Badours öde är inte unikt, oräkneliga flickor har dött medan tre delar av deras kön skars bort med rakblad. Men nu blev det en skandal. Tiden var mogen. Visserligen var könsstympning redan bannlyst av religiösa ledare, några halvhjärtade försök hade gjorts för att begränsa eländet, men olagligt var det inte. Inte då.

Jag vet redan att berättelsen om Badour spred sig som en löpeld över Egypten. I byn El Shorafa utanför staden Minia vet alla att berätta om flickan som dog.

– Om Badour varit pojke hade hon inte dött, säger Marwa, 13 år, och nickar eftertryckligt åt sina egna ord.

Marwa slipper omskäras. Hennes föräldrar har ändrat åsikt. Det har visat sig möjligt att utbilda människor om farorna med könsstympning och ett sådant mödosamt arbete har inletts. Det går långsamt. Regeringens mål att utrota vanan under 2010 är långt borta.

Asmaa 14 år, till exempel, stympades i somras. Hennes klitoris och inre blygdläppar skars bort av en barnmorska. Visserligen är det numera olagligt, men saken går enkelt att ordna ändå.

– Jag var rädd och det kändes som att bli sliten i stycken. Jag sa att det var farligt men ingen lyssnade.

Hon ler skyggt. Under årtusenden har frågan varit tabu. Nästan alla flickor har omskurits, både muslimska och kristna, men ingen har pratat om det. Fram till nu. Vi vandrar mellan husen, bjuds att sitta ner på mattor och kvinnorna bjuder på sina berättelser. Ingen egyptisk kvinna glömmer sin omskärelse.

”Hennes kön kan växa”

Så här berättar Maryam Saiid, 23 år och trebarnsmamma:

– Jag försökte fly men de fick tag på mig. Hon använde en rakkniv, jag skrek och jag blödde en vecka. Och nu... jag har det inte bra med min man. Jag känner ingenting! Jag har inte sagt något, nej, det går inte att prata om. Han skulle titta ner på mig då.

Och så här säger Howayda Khedr i grannbyn:

– Jag vill inte tycka om umgänget med min man, det är vitsen med att vara omskuren! En kvinna som njuter är en dålig kvinna. Jag vet att en kvinna som inte är omskuren försöker ha sex med sin man hela tiden. Hon tröttar ut honom! Jag har även hört att hennes kön kan växa och bli lika stort som en mans penis.

Jag bär med mig många broschyrer i min väska om myndigheternas taktik; läkare, barnmorskor, lärare och de religiösa ledarna ska utbildas och leda folket in på nya vägar. Men det är inte självklart för en egypter att ändra sin tradition för att några beskäftiga hjälparbetare eller höjdare från Kairo säger att de gör fel.

Barnmorskan Tawadda Mohamad Ahmed är 70 år och har omskurit tusentals flickor, inklusive sina egna barnbarn. Hon visar med ett välmanikyrerat finger hur den långa biten i mitten måste tas bort, och blygdläpparna. Annars blir det svårt för mannen att tränga in. Hon brukade gnugga könet mjukt, och snitta med ett rakblad.

Och nu, frågar vi, gör du fortfarande omskärelser?

– Fråga mig inte, ropar hon och viftar avvärjande, det där vet jag ingenting om!

Samma eftermiddag har vi oväntat sexprat med två imamer. Hassanein Abdelhakam säger att han tackar Gud för sin nya kunskap, att omskärelse är för män och inte kvinnor.

Men hans vän Ragab Foad säger att han för sin del inte är övertygad, hur ska de annars skydda flickorna från dåligt uppförande? Hans son får inte gifta sig med en kvinna som inte är omskuren.

– Då dödar hon honom! Hon kommer att kräva mer sex än vad han kan erbjuda!

– Men ömsesidigt nöje i samlivet är bra för äktenskapet, utropar Hassanein.

– Det kan även ha motsatt effekt, invänder Ragab, hon kan vilja mer än han och kritisera honom. Då är det dåligt för äktenskapet!

Dog av narkosen

Hos Zeinab blir vi flera timmar, jag sitter tätt intill henne på en av rummets tre bäddar, barnen på gatan försöker smygtitta in genom de halvöppna fönsterluckorna. Nu vet vi att Badour dog av en överdos injicerat narkosmedel. När den kvinnliga läkaren skar i den lilla kroppen var flickan redan död.

Jag tänker att det inte är fel att kalla Badour martyr. Hon dog, och Egypten började tala öppet om könsstympning. Läkaren dömdes till ett års villkorligt fängelse. Ett år senare stiftades en lag.

När jag frågar Zeinab hur det var för henne, när Badours öde diskuterades i hela landet börjar hennes tårar rinna, ljudlöst. Hon säger:

– Jag är hennes mamma och jag känner mig skyldig till hennes död.

FAKTA

Könsstympning Egypten

Omskärelsen innebär att flickans klitoris och inre blygdläppar skärs bort när hon är 9-12 år gammal.

Det är en djupt rotad tradition, utan egentlig grund i religion. Både muslimska och kristna flickor könsstympas.

Följderna för kvinnan är fara för inflammationer, urinvägsproblem, blödningar, smärtor och förlusten av sexuell njutning.

Av flera nationella befolkningsstudier (senast 2005) framgår att 90 procent av vuxna gifta kvinnor är omskurna.

På några orter har utbildningssatsningar haft stor framgång. Efter ett försöksprojekt i åtta byar runt Minia riskerar nu bara var tionde flicka könsstympning - sex år tidigare blev nästan alla omskurna.

Projektet "Dödsorsak: Kvinna"

Det globala kvinnovåldet granskas i ett projekt av författaren Karin Alfredsson. fotojournalisten Linda Forsell och Aftonbladetjournalisten Kerstin Weigl.

De reser under ett år till tio länder och beskriver våldet utifrån tio kvinnor som dödats av våld som drabbar endast kvinnor. Länderna är: Pakistan, Egypten, Sverige, Mexiko, USA, Sydafrika, Spanien, Ryssland, Brasilien och Kongo.

Projektet finansieras av SIDA och SKR, Sveriges Kvinno-och tjejjourers riksförbund, som även är paraplyorganisation. Mediapartner är Aftonbladet.

Resultatet ska bli en bok, en utställning och en web, som lanseras i februari 2012