”Min son blev som sin far – han slog mig”

Det var den där sista knytnäven, den som gett mig det här blåa ögat, som fick mig att bestämma mig och söka skydd här på kvinnojouren.

Jag har varit gift med Muhammed i 17 år. Vi bodde hos hans föräldrar. Muhammed slog mig när han var narkotikapåverkad och hindrade mig från att träffa ­mina föräldrar och systrar.

Många tyckte att jag skulle lämna honom, men då hade min äldsta syster precis skiljt sig från sin man – min svåger var mycket våldsam – och jag har ytter­ligare tre systrar som stod i tur att giftas bort.

Om jag också hade skiljt mig hade hela familjen tappat sitt anseende.

Men för några år sedan bestämde jag mig. Jag tog alla sex barnen med mig och rymde till min syster i Rawalpindi. Jag fick ett arbete där och hade det bra.

Då började min äldste son kontrollera mig.

Han blev precis som sin far, slog och hotade mig.

Till sist ringde han Muhammed och berättade var vi var, och han kom och hämtade oss. Muhammed gick med på att vi inte skulle leva tillsammans, men han tvingade mig att bo hos hans bror och svägerska. Det är de som har gett mig det här blåa ögat.

När det hände bestämde jag mig. Nu är jag här och jag kommer aldrig att gå tillbaka till den familjen.