Ukraina sätter in armén mot proryska separatisterna

1 av 18
NYHETER

Trots att tidsfristen för de proryska rebellerna i östra Ukraina gått ut har de inte gett upp.

Nu återstår det att se om regeringen i Kiev kommer att skicka 12 000 soldater till regionen.

Samtidigt vill den ryske utrikesministern Sergej Lavror få en förklaring på uppgifter om att amerikanska CIA-chefen har besökt Kiev.

Pro-ryska separatister fortsatte i går ockupationen av flera myndighetsbyggnader i östra Ukraina. I både Slovjansk och Kramatorsk har tidigare Berkutsoldater tagit över polisstationer - och krisen blir allt värre.

I går öppnade demonstranter eld i Slovjansk och dödade en ukrainsk officer. Ytterligare dödsoffer har krävts, uppger den ryska nyhetsbyrån RIA.

Kiev har svarat med ett ultimatum:

Ge upp – eller möt vår armé.

– Vi har lanserat en fullskalig anti-terroristinsats som involverar armén i östra Ukraina, säger Ukrainas tillförordnade president Oleksandr Turtjynov.

Tidfristen har löpt ut

Enligt Ukrainas inrikesminister är regeringen beredd att skicka 12 000 soldater till regionen. Samtidigt utlovas full amnesti till separatisterna om de lämnar byggnaderna och lägger ner sina vapen senast klockan 08.00 svensk tid i dag, 09.00 lokal tid.

Men när tidsfristen löpt ut finns inga tecken på att rebellerna hörsammat uppmaningen, rapporterar Reuters.

Separatisterna kräver att en folkomröstning ska hållas om att delar av östra Ukraina ska uppgå i Ryssland - något som väcker oro om att regionen ska gå samma öde till mötes som Krimhalvön.

Johan Norberg – militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, med inriktning på Ryssland – beskriver situationen som ”väldigt allvarlig”.

– Ukrainarna verkar vilja svara. De vill sätta hårt mot hårt. De känner nog att deras land kommer att plockas sönder bit för bit. Jag är orolig för att det kan komma att eskalera och bli ett regelrätt krig, säger Johan Norberg.

Enligt norska nyhetsbyrån NTB är ukrainska presidenten Oleksandr Turtjynov öppen för att anordna en folkomröstning om självständighet i östra Ukraina. Samtidigt har presidenten under måndagen sagt att landets ”antiterroroperation” kommer att genomföras, rapporterar VG.

Putin är mycket oroad över situationen i Ukraina, meddelar den ryske presidentens talesman enligt nyhetsbyråer, rapporterar TT. Han får också många förfrågningar om hjälp från landets östra delar, heter det.

Lavrov vill ha förklaring

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att de länder som uppmuntrar Kiev att använda våld mot demonstranterna måste ta fullt ansvar för sitt agerande. Han understryker att inga "ryska agenter" finns i östra Ukraina och säger att det är i Rysslands intresse att Ukraina är enat och att alla medborgare är jämlika, rapporterar Reuters.

Vidare vill Lavrov ha en förklaring till uppgifterna om att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s chef ska ha besökt Kiev, rapporterar TT.

Hårda ord mot Ryssland

Sent i natt, svensk tid, höll FN:s säkerhetsråd ett extrainsatt krismöte med anledning av konflikten. Mötet ska ha begärts av Ryssland - men landet mötte hård kritik från framförallt USA.

– De beväpnade attackerna mot myndighetsbyggnader i östra Ukraina liknar händelserna från Krim, sa den amerikanska FN-ambassadör Samantha Power, rapporterar TT.

Hon lägger skulden för oroligheterna i östra Ukraina på Ryssland – och får medhåll av länder som Frankrike, Storbritannien och Litauen.

– Den här instabiliteten är koreograferad och utförd av Ryssland, sa Power.

Från Rysslands sida fortsatte man på samma linje som tidigare: en militär insats i östra Ukraina skulle vara olagligt.

Samtidigt anklagade Rysslands FN-ambassadör Ukraina för att föra krig mot sitt eget folk.

– Kiev måste sluta använda våld mot människorna i östra Ukraina och inleda en uppriktig dialog, sa Vitalij Tjurkin.

Enligt den ryska nyhetsbyrån Ria kan de planerade förhandlingarna i Gèneve komma att ställas in om Ukraina gör allvar av hoten.

– Naturligtvis skulle möjligheten till ett sådant möte ska undermineras om fientligheterna börjar i sydöstra Ukraina, sa Vitalij Tjurkin under nattens möte.

”Alla parter har ett ansvar”

På plats i New York finns FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson, som tidigare besökt Ukraina för att utvärdera situationen i samband med krisen.

– Det som händer nu är tecken på en allvarlig utveckling och säkerhetsrådet har all anledning att ta sig an frågan, säger Eliasson.

– Alla parter har ett ansvar att nu visa återhållsamhet så att konflikten inte eskalerar ytterligare.

”Försöker skapa landbariär”

Johan Norberg betonar att en fullskalig militärinvasion av Ukraina skulle vara ett stort och svårt projekt - också för Ryssland med sin överlägsna militärmakt.

– Det är lätt att starta men svårt att styra. När man har slutfört sin militära operation kommer ett politiskt läge som ska hanteras. Då riskerar man att behöva hantera en upprorsrörelse och gerillakrigföring, säger han.

Vad Ryssland har i sikte under de kommande dagarna vet bara de ryska militärstrategerna, och i förlängningen den ryska politiska ledningen, säger Johan Norberg.

– Om de senaste händelserna är förspelet till en invasion eller en destabiliseringsoperation går inte att svara på.

Ett scenario är att Ryssland kommer att försöka skapa en landbarriär till Krim för att trygga dess försörjning.

– Men då måste man kraftsamla. Sträckan är 45 mil lång, som mellan Stockholm och Kalmar, och även om man har 50 000 man skulle det bli ganska glest mellan dem, säger Johan Norberg.

– Annars kan man välja att fortsätta destabiliseringen med samordnade militärt utbildade individer som ockuperar byggnader. Att man skrämmer, hotar och utövar påtryckning för att få som man vill.