FRA-lagen anmäld till Europadomstolen

SAMHÄLLE

FRA-lagen har anmälts till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg av Centrum för rättvisa.

Detta är första gången som lagen blir föremål för en rättslig prövning.

– Det finns ett stort allmänintresse i att det reds ut om FRA-lagen klarar Europakonventionens krav eller inte, säger stiftelsens chefsjurist Clarence Crafoord i ett uttalande.

Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord, på stiftelsen Centrum för rättvisa.
Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord, på stiftelsen Centrum för rättvisa.Foto: CENTRUM FÖR RÄTTVISA

Tanken är att den så kallade FRA-lagen ska träda i kraft vid årskiftet. Men nu kan lagen ha stött på patrull.

På måndagen lämnade den ideella stiftelsen Centrum för rättvisa in ett klagomål till Europadomstolen. I anmälan begärs att domstolen ska pröva om FRA-lagen klarar Europakonventionens krav när det gäller skydd för den personliga integriteten och rätt för enskilda som blivit övervakade att få sina fall rättsligt prövade.

Storbritannien

Stiftelsen har gjort en nogrann juridisk granskning och funnit att FRA-lagen har klara liknelser som den brittiska signalspaningslag som domstolen i Strasbourg underkände för en tid sedan.

– Båda lagarna är luddiga. Det är svårt för enskilda att förstå vad som ska granskas av staten eller inte, säger Clarence Crafoord, chefsjurist hos Centrum för rättvisa till SVT Rapport.

Får inget veta

Crafoord riktar stark kritik mot att den enskilde individen hålls ovetande om eventuell spaning.

– Det blir beroende av slumpen om en person får sin e-post läst av staten och den som är oskyldig får ingen rätt att i efterhand få veta någonting, säger Clarence Crafoord till Rapport.

På Centrum för rättvisa anser man att FRA-lagen innebär att medborgarna blir helt rättslösa när det gäller den kontroll som de kan komma att utsättas för.

– Man får inte veta i efterhand om man blivit avlyssnad, man har ingen rätt att få en domstolsprövning och man har ingen rätt till skadestånd. Det är ett krav som Europakonventionen ställer att man ska ha de rättigheterna, säger Crafoord.

FAKTA

I Centrum för rättvisas klagomål finns följande kritiska punkter mot FRA-lagen:

Med ”yttre hot” avses i FRA-lagen allt från internationell terrorism till miljöhot och ränte- och valutaspekulationer – alla dessa syften är inte tillräckligt precisa för den enskilde ska kunna förutse vad som ger anledning till övervakning och vem som kommer att utsättas för det.

Eftersom det är slumpen som avgör om elektronisk kommunikation mellan enskilda i Sverige passerar Sveriges gränser är det slumpen som avgör om man får sin kommunikation granskad av staten eller inte – det är godtyckligt och i strid med Europakonventionen.

FRA-lagen innehåller inte tillräckligt tydliga uppgifter hur proceduren för att undersöka, använda, kommunicera och lagra inhämtad information ser ut, samt när eller hur information får eller ska bli raderad.

Enskilda som misstänker att de har blivit föremål för otillåten avlyssning saknar möjlighet att få ut sådan information eller att få sitt fall rättsligt prövat.

De metoder som anges i FRA-lagen är inte ändamålsenliga – de som vill skicka hemlig kommunikation har ofta förmåga att göra det ändå och kvar för granskningen blir en stor mängd helt privat kommunikation.

Källa: www.centrumforrattvisa.se