”Du får vad du har råd att betala för”

Smugglarna är ”som en resebyrå” – omsätter miljardbelopp på den svarta marknaden

1 av 2 | Foto: Magnus Wennman
17-årige Abdulkarim sover på Omonia Square i Aten: ”Det är tryggare att sova här bland folk än inne i någon tyst gränd”
NYHETER

ATEN. Omonia Square i Aten är en handelsplats för människors framtid.

Det är här smugglarna samlas varje natt när nya flyktingar anländer från färjeterminalen i Piraeus.

Framför ögonen på polisen säljer de biljetter och falska id-handlingar till de som kan betala.

– Här går människors sista besparingar åt, säger Ali som själv flytt från Syrien.

Abdulkarim har ingenting.

Inte ingenting som i 10 eller 20 euro utan på riktigt ingenting.

Men det skulle han aldrig erkänna när han får låna en telefon och ringa hem till sin mamma i Syrien. Då säger han bara att han är i Aten och att det finns män här som ska hjälpa honom att komma vidare.

– Hon gråter när jag ringer så jag vill inte berätta hur illa det är.

17-åringen, trådsmal och matt på gränsen till apatisk, ljuger bara delvis för sin mamma. Visst finns det gott om män i Aten som vill hjälpa – hjältar som professor Hans Rosling kallar dem – men ingen av dem kommer att lyfta ett finger för Abdulkarim så länge han inte kan betala för sig.

– Jag ska försöka låna 45 euro (420 kronor), säger han när han rullar ut sin rutiga filt på det stenbelagda torget och kryper ihop i fosterställning.

– Det är tryggare att sova här bland folk än inne i någon tyst gränd.

Så blundar han och somnar, eller låtsas somna.

Blomstrande industri

Aten är en hållplats mitt på den motorväg för flyktingar som sträcker sig från Syrien, till Turkiet, Grekland och Balkan vidare upp genom Europa.

Om Abdulkarim lyckas låna 45 euro (420 kronor) kan han ta sig upp till den makedonska gränsen. Det är den billigaste tjänsten som går att köpa i den blomstrande industri som just nu utgör människosmuggling i Grekland.

Den här natten, precis som alla andra cirklar de hjälpande männen som rovfåglar kring Omonia Square i centrala Aten. Det är hit strömmen av främst syrier kommer sedan de anlänt med färjorna från öarna i Egeiska havet.

Så fort en ny grupp flyktingar anländer närmar sig männen med sina erbjudanden.

Falskt id-kort: 500 euro (4 690 kronor).

Falskt pass och flygbiljett: 3 000 euro (28 100 kronor).

Gömd transport i lastbil till Tyskland 1 500 euro (14 000 kronor).

Ingen av smugglarna vill prata med journalister, men vi får prisuppgifterna av två unga män som själva lyckats ta sig hela vägen till Sverige, men nu är tillbaka i Grekland för att hjälpa en familjemedlem.

– Min bror försökte gå ombord på flyget med falskt pass, men stoppades i gaten. Vi försöker att få ut honom med hjälp av en advokat, säger en av männen, vi kallar honom Ali.

Även advokaten förmedlas med hjälp av människosmugglarna och för varje dag går hans arvode upp.

– Först skulle han lösa det för 200 euro (1 870 kronor), men nu vill han ha 800 (7 500 kronor).

Miljardbelopp på svarta marknaden

Det finns inte några exakta siffror över hur mycket flyktingsmugglingen omsätter i Europa, men EU konstaterar att det rör sig om miljardbelopp, pengar som nu cirkulerar på en helt igenom svart marknad. Enligt Europol kan 30 000 personer vara inblandade i smugglingen. Vissa ligor är välorganiserade med lager av skyddsnät upp till toppen av hierarkin och legala företag som målvakter för intäkterna.

– Det är som resebyråer, du får vad du har råd att betala för, säger Ali.

Europol, säger sig ha 1 400 pågående utredningar om människosmuggling, men här i Aten görs affärerna upp i stort sett öppet framför ögonen på polisen.

På det nattöppna kaféet samlas de flyktingar som har råd med bussbiljett till Makedonien.

– Vi har 800 euro (7 500 kronor) kvar, 250 (2 300 kronor) kommer att gå till den här bussbiljetten, säger Yousef Kalel som flytt från Aleppo tillsammans med sin fru Thounia och deras tre barn.

Just nu är drömmen om Norge väldigt avlägsen.

– Vi har inte ens pengar så det räcker för en av oss att ta sig dit.

Vad tycker ni om smugglarna som tjänar pengar på er utsatthet?

– Jag är inte arg på dem, de tar risker och måste ta betalt, men jag önskar att det fanns lagliga vägar för oss i stället.

Hur många smugglare har ni tagit hjälp av på vägen hit?

– En tog oss ut ur Syrien, två olika tog betalt för att ta oss över havet från Turkiet till Grekland, det första försöket misslyckades när båten gick sönder redan vid stranden.

Hur mycket pengar har ni betalat hittills?

– 3 500 euro (32 800 kronor) ungefär.

Vad fick er att fly?

– Jag har en bild i mitt huvud. Min grannes söndersprängda kropp på gatan.

Klockan närmar sig två på natten när bussen rullar upp framför kaféet. En av smugglarna uppmanar alla att skynda sig ombord.

Varför det plötsligt är så bråttom är svårt att förstå. En grupp mc-poliser står en bit bort och småpratar.

Kvar på torget ligger Abdulkarim och de andra som inte har råd att resa vidare.

Följ oss på Facebook

Mejla ossgranskning@aftonbladet.se Följ oss på Facebook

Så har vi gjort granskningen

Facebook och Viber – appen som gör det möjligt att ringa och skicka meddelanden gratis och utan att det går att spåra – har blivit viktiga arbetsredskap för smugglarna.

För att ta reda på hur flyktingsmugglingen till Sverige ser ut har vi utgett oss för att vara en 19-årig kvinna från Syrien "Lara", eller hennes låtsassyster i Sverige. Vi har bland annat skapat ett fejkat Facebookkonto åt "Lara".

Kontaktuppgifterna till smugglare har vi fått på nätet och med hjälp av källor och intervjuer med nykomna flyktingar i Sverige.

Kontakterna har tagits på telefon (vanlig och Viber) och Facebook.

Totalt har vi haft direktkontakt med fem personer som mot betalning erbjudit oss olika sätt att resa till Sverige.

Eftersom alla bad oss skicka bilder manipulerade vi en bild som skulle föreställa vår "Lara", den har vi skickat till smugglarna.