Orkaner och smitta hotar drabbat Haiti

Sex månader har gått
sedan jordbävningen

Kerstin Jacobsen, hälsorådgivare på svenska Röda korset, har just kommit hem från Haiti. "Nästan alla bor i tältläger", berättar hon för Aftonbladet.
Foto: Privat
Kerstin Jacobsen, hälsorådgivare på svenska Röda korset, har just kommit hem från Haiti. "Nästan alla bor i tältläger", berättar hon för Aftonbladet.
NYHETER

Den svåra jordbävningen i januari slog Haitis huvudstad Port-au-Prince i spillror.

Sex månader senare ligger miljonstaden fortfarande i ruiner och nästa katastrof väntar runt hörnet.

– Nu börjar orkansäsongen. Man vågar inte riktigt tänka på konsekvenserna, säger Kerstin Jacobsen på Röda korset.

Kerstin Jacobsen.
Foto: Privat
Kerstin Jacobsen.

Kerstin Jacobsen är hälsorådgivare på svenska Röda korset. Hon har precis kommit hem från Haiti. Hon var även där strax efter jordbävningen i januari och säger att återuppbyggnaden går trögt.

– Man har inte kommit igång med att bygga mer permanenta hus så nästan alla bor i tältläger. Hela Port-au-Prince är nästan ett tältläger, berättar hon.

Sjukdomar sprids lätt

Hon beskriver en situation med brist på rent vatten och otroligt dåliga sanitära förhållanden.

– Förorenat vatten rinner i kanaler mellan tälten och det är stor risk för vattenburna sjukdomar. Främst kolera men också andra sjukdomar orsakade av parasiter, amöbor eller virus.

Med regnsäsongen runt hörnet väntas dessutom diarrésjukdomarna ta ny fart. Värst drabbade vid ett sådant sjukdomsutbrott är barnen som lätt blir uttorkade i värmen.

Landfrågan ett hinder

Det smutsiga vattnet drar också till sig myggor som lägger ägg i kanalerna och sprider farliga sjukdomar som malaria och dengue. Dessutom innebär trångboddheten stora risker.

– När man lever så tätt så sprider sig sjukdomar snabbt. Får man ett enda mässlingsfall så sprider det sig och mässling i utvecklingsländer är en dödlig sjukdom, säger Karin Jacobsen.

Men det är inte bara rasmassorna eller bristen på resurser som gör att återuppbyggandet inte tagit fart. Haiti hade en dåligt fungerande statsapparat redan innan jordbävningen och nu sätter byråkratin käppar i hjulet.

Problemet är att det efter jordbävningen kan vara svårt att veta vem som äger en viss tomt.

– Man har material och man har folk men man kan ändå inte börja bygga. Börjar man bygga någonstans så kommer det genast någon och säger att det är hans mark man bygger på.

Orkaner på väg

Dessutom börjar snart orkansäsongen. Enligt Kerstin Jacobsen är det då ett överhängande problem att människor inte har ordentliga hus.

– Tänk dig en hel stad med bara tält och så kommer det en kraftig orkan. Det gäller ju inte bara befolkningens tält utan även alla humanitära organisationer lever och arbetar i tältläger.

Kombinerat med en svag stat och mycket allvarlig kriminalitet gör det Haiti till en av världens mest akuta humanitära katastrofer.

– Det här är den största och mest komplexa katastrofsituationen sedan Andra världskriget, säger Kerstin Jacobsen.

FAKTA

Jordbävningen

Det våldsamma skalvet inträffade den 12 januari och hade en magnitud på 7,0.

Epicentrum låg inte långt från huvudstaden Port-au-Prince där stora ytor totalförstördes.

Över 230 000 människor miste livet i skalvet medan en miljon förlorade sina hem.

De flesta vars hem förstördes lever fortfarande i tält eller andra tillfälliga bostäder.