IPRED-lagen gagnar nätpedofiler

NYHETER

Regeringens nya fildelarlag kommer att leda till att det blir svårare att spana mot barnpornografi på nätet.

Det varnar Per-Erik Åström som tidigare arbetade mot barnporr som chef för Rädda Barnens hotline.

Han tror att den nya lagen får effekter som politikerna ännu inte sett tydligt. Ökad risk för att stämmas i domstol kommer att leda till att stora och små fildelare blir mer intresserade av att gömma sitt IP-nummer.

– Det blir med automatik så. Du kommer aldrig att kunna lagstifta bort det här, tekniken kommer att spela dig ett spratt hela tiden, det är så det är. Att finta bort ett IP-nummer kan redan i dag nästan varenda unge i tolvårsåldern, säger Åström.

Och ett stigande intresse för anonymiseringstjänster bland vanliga användare skapar sannolikt också efterfrågan på bättre, billigare och enklare metoder att gömma sitt IP-nummer, befarar Åström.

– Jag kan till och med se att det är en ganska lönsam affärsidé. Det finns redan i dag i kommersiell mening och spontant tycker jag att en sådan här lag är mer en markering av att man inte får hålla på med sådant här. Efterlevnaden av den skulle kräva enorma resurser. Slaget är faktiskt redan förlorat, så är det, och att ge upphovsrättsinnehavarna halvpolisiära befogenheter tror jag inte på.

Fejkad IP-adress

Åström varnar i stället för att fildelarlagen kommer att leda till att det blir allt svårare att komma åt dem som sprider barnpornografi på nätet.

– Ju mer tekniken blir en kurragömma-lek, desto bättre verktyg får de som ägnar sig åt verkligt allvarliga saker på nätet, till exempel barnpornografi, säger Åström.

Daniel Johansson, fildelningsexpert från KTH och konsultbolaget Music Link, gör en liknande bedömning och tror att intresset för anonymisering kan växa om lagen genomförs. Det finns redan nätverk för att bli helt anonym på nätet, till exempel Freenet och Overnet.

– De bygger på att man inte ens själv vet varifrån man laddar ner eller var man delar ut. Den andra vägen är att fejka en IP-adress och i dag finns redan sådana tjänster, säger Johansson.

Samtidigt är dagens anonymiseringstjänster fortfarande krångliga och inte särskilt tillgängliga för vanliga vardagsfildelare. Om det går att förenkla anonymiseringen finns det pengar att tjäna.

Onödig lag?

– Jag tror personligen att vi kommer att se en stor grupp människor som flyttar över till de anonyma nätverken. Däremot är jag inte säker på att den stora massan kommer att göra det, säger Johansson.

Men han konstaterar också att fildelningen faktiskt har minskat i länder som Danmark och England som redan genomfört liknande lagar. Det tyder på att lagen ändå kan ha en avskräckande effekt.

– Men det är svårt att leda det i bevis eftersom fildelningen har minskat också i Sverige, säger Johansson.

Samtidigt står utvecklingen på nätet inte stilla. Nätet är numera fullt av mer eller mindre laglig musik på Youtube, Last FM, My Space och andra tjänster.

Det betyder att intresset för att ladda ner möjligen ändå minskar när musiken ändå alltid finns tillgänglig på nätet. Den helt lagliga musiktjänsten Spotify har nyligen lanserats i Sverige och snabbt fått 100 000-tals användare. Kanske innebär det att den nya lagen helt enkelt inte behövs.

– Om marknaden på det här sättet klarar av att föra över fildelningen till legala alternativ är den nya lagstiftningen kanske onödig, säger Daniel Johansson.