Dagens namn: Hans, Hampus
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

”Sannolikt dödliga doser släpps ut”

Svenske kärnkraftsexperten: Olyckan ska klassas som värst på skalan

Fukushima är lika allvarligt som Tjernobyl.

Det säger Frigyes Reisch, en av Sveriges ledande experter på kärnkraftsäkerhet.

Men på den sjugradiga Ines-skalan klassas olyckan bara som en fyra av de japanska myndigheterna.

– Det säger de på grund av ekonomiska intressen. Det här är en sjua, säger Reisch.

Ines-skalan är satt av Internationella atomenergiorganet, IAEA, och baseras på hur en olycka riskerar hälsan för omgivningen. Varje steg i skalan är omkring tio gånger värre än det föregående.

Den hittills allvarligaste kärnkraftolyckan – Tjernobyl 1986 – klassades till 7 av 7.

Sedan jordskalvet och tsunamin i fredags har fyra kärnkraftverk i nordöstra Japan rapporterat skador. Allvarligast tycks skadorna vara i Fukushima Daiichi-komplexet där en härdsmälta respektive ”partiell härdsmälta” har konstaterats i reaktor 1 och 3.

De japanska myndigheterna har graderat situationen till en fyra på Ines-skalan, vilket innebär ”en olycka utan betydande risk för omgivningen”.

Helt fel, enligt Frigyes Reisch:

– Det här är absolut jämförbart med Tjernobyl. Det handlar om påverkan på en stor area med många människor och lokala utsläpp av radioaktiva ämnen som sannolikt är fråga om dödliga doser, säger han.

Utbildare hos IAEA

Frigyes Reisch, 78, är docent i kärnkraftssäkerhet vid Kungliga tekniska högskolan. Under 27 år, fram till 1997, arbetade han för Statens kärnkraftinspektion, SKI.

1993 jobbade han under ett år för IAEA som internationell utbildare i Ines-skalan, bland annat i Ryssland och Tjeckien.

Frigyes Reisch anser att de japanska myndigheterna mörkar faran i Fukushima för att hålla befolkningen lugn – men även av nationella angelägenheter:

– Det ligger oerhörda kommersiella intressen i det här. Hela världens kärnkraftindustri är japansk.

”Andas in ångan”

Som exempel tar han kärnbränslefabriken Westinghouse Electric Sweden AB i Västerås, som ägs av japanska jätten Westinghouse Electric Company.

Den andra globala kärnkraftsjätten, General Electric Hitachi Nuclear Energy, har japanskt majoritetsägande.

Myndigheterna i Japan har hittills inte rapporterat några dödsfall till följd av strålning.

– Med tanke på alla räddningsarbetare som jobbat nära de drabbade reaktorerna och andats in radioaktiv ånga är det i verkligheten omöjligt att inte någon dött av strålningen, säger Frigyes Reisch.

Robert Finck, strålskyddsexpert vid Strålsäkerhetsmyndigheten, vill inte uttala sig om de japanska kollegornas Ines-klassificering.

– Det är inte vår sak att bedöma korrektheten i detta. Det är väldigt stor osäkerhet kring vad som händer inuti reaktorerna, säger han.

Men Frigyes Reisch står fast i sin bedömning. Han säger att det är svårare att uttala sig inom myndigheterna:

– Under mina år på SKI skulle jag inte ha pratat lika fritt, men nu är jag pensionär och kan säga som det är.

Hittills har vindarna varit västliga och blåst ut radioaktiviteten över Stilla havet. Men enligt prognoser kommer de under dagen i dag att vända och börja blåsa norrut – med risk för nederbörd.

Miljoner kan drabbas

– Det är inte bra. Jag känner inte till hur många människor som bor norr om Fukushimaanläggningen, men jag antar att det är så tätbefolkat att det är några miljoner, säger Frigyes Reisch.

Hur långt de radioaktiva partiklarna kan spridas beror på lokala förhållanden. Efter Tjernobylolyckan fick Gävle, 100 mil från Tjernobyl, mest radioaktiv nederbörd i Sverige.

– Det var det ingen som då hade kunnat förutspå. Man kunde se vindriktningarna, men inte var det skulle komma ner.

Lisa Röstlund
Klicka på grafiken för att se den i större format.   Klicka på grafiken för att se den i större format.

Fakta: Härdsmälta, kärnkraftverk och tidigare olyckor

Kärnkraftverken som har problem:

 Ett av de kärnkraftverk som nu har problem med kylsystemen är Fukushima 1, cirka 25 mil nordost om Stortokyo.

 Fukushima 1 har sex reaktorer byggda mellan 1971 och 1979.

 Reaktor 4–6 var avstängda för underhåll vid jordbävningen. 1,2 och 3 var i gång men snabbstoppades.

 Reaktor 1, som hittills haft de största problemen, togs i drift 1971 och har en elektrisk effekt på 460 megawatt. Det kan jämföras med det svenska Oskarshamn 1. Reaktor 1 på Fukushima 1 utsattes i helgen för en explosion.

 Reaktor 3 togs i drift 1976 och har en elektrisk effekt på 784 megawatt. Den utsattes natten till måndagen för en explosion.

 Reaktor 3 på Fukushima 1 fick på måndagsmorgonen stora problem med sitt nedkylningssystem.

 Problem har även uppstått vid kärnkraftverket Tokai 2 och kärnkraftverket i Onagawa.

Japans kärnkraftverk

 Japan har 17 kärnkraftverk med 55 reaktorer i drift. Tio företag äger och driver inom Federation of Electric Power Companies of Japan (FEPC) 52 lättvattenreaktorer. Tre privata företag äger och driver de övriga tre.

 Reaktorerna har en sammanlagd kapacitet på 49 467 megawatt.

 Två reaktorer är under konstruktion, och det finns planer på att bygga ytterligare elva.

Vad är en härdsmälta?

En härdsmälta är allvarlig skada hos en kärnreaktor som innebär att dess inre del, härden, helt eller delvis har smält. Härdsmältan kan uppstå om det normala kylsystemet inte fungerar och härdnödkylsystemet inte träder i funktion, eller om reaktorns effekt stiger långt över de tillåtna gränserna. Härdsmälta har inträffat 1979 vid kärnkraftverket på Three Mile Island i USA och 1986 i Tjernobyl i Ukraina.

Tidigare kärnkraftsolyckor:

 I mars 1979 inträffade en reaktorolycka i kärnkraftverket Three Mile Island i Pennsylvania. En ventil hade stannat i öppet läge så att ånga strömmade ut ur reaktorn. Reaktorn överhettades och kärnbränsle skadades, vilket ledde till en partiell härdsmälta. Inuti i anläggningen var strålningen hög men utsläppet till omgivningen blev trots det litet.

 Reaktorolyckan i Tjernobyl inträffade den 26 april 1986. När kraftverkspersonalen skulle genomföra ett experiment i reaktor nummer fyra steg reaktoreffekten till 100 gånger normal full effekt. 200 personer strålskadades allvarligt och 32 människor dog inom tre månader efter olyckan.

 Det har också inträffat fler och något mindre incidenter, exempelvis en uranläcka vid en hemlig anläggning i Tennessee i USA, i augusti 1979, fyra radioaktiva läckor på Tsuruga kärnkraftverk i Japan 1981 och en explosion på en hemlig anläggning i Sibirien i april 1993.

Källor: Nationalencyklopedin, Strålskyddsmyndigheten, AFP, TT.

SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler
Om Aftonbladet