Endast H&M håller stängt

1 av 6 | Foto: Kitchen Minoru
H&M är den enda affären som är helt stängd.
NYHETER

■ ■ Hotet från Fukushima vilar fortfarande över Tokyo.

■ ■ Atomkrisen är inte under kontroll, vindarna är på väg att vända söderut och UD uppmanar nu svenskar i huvudstaden att äta jodtabletter.

■ ■ Men när Aftonbladets medarbetare Elin Lindqvist går runt i stadsdelen Shibuya märks ingen massflykt.

■ ■ Mjölken har kommit tillbaka till affärerna och fler och fler vågar sig ut på gatan.

■ ■ Det är som om längtan efter vardag får Tokyo att trotsa kärnkraftshotet.

Yuko Enomoto bor ensam i en liten lägenhet nära Shibuya i centrala Tokyo. Hon är författare och journalist och har inte haft en tanke på att lämna staden. Hon plågas av att inte kunna göra något för dem som drabbats av tsunamin och hon tycker att de västerländska medierna har blåst upp risken för radioaktiva ämnen.

Efter en lördag i hennes sällskap är jag lockad att hålla med. Det verkar som att Tokyoborna väljer att trotsa kärnkraftshotet. Hoppet om att återfinna en vardag tycks ha återvänt och jag känner igen det Tokyo jag spenderat så mycket tid i.

På morgonen när jag först tar mig ut i Shinjuku är gatorna ödsliga och det skrämmer mig att se de stora affärerna stängda och de normalt överfyllda tunnelbanevagnarna tomma.

Men under dagens lopp vågar sig fler och fler ut och det ser ut som en helt vanlig lördagseftermiddag med körsbärsblommen som väntar på att slå ut.

Yuko guidar mig genom sin vardag. Hon visar mig högtalarna som sänder ut instruktioner om det skulle komma fler jordskalv och från sitt rum ser hon ut över en skolgård som används som samlingspunkt. Men hon gick aldrig ut dit när jorden gungade ordentligt. De flesta valde att stanna hemma och vänta ut skalvet. Endast 20 personer samlades där ute.

Yuko känner sig trygg i sitt hem. Huset är byggt i betong och hon har inga bokhyllor eller annat som kan falla ner och skada henne. Hon är över huvud taget mycket lugn. Hon tror inte att de får korrekt information av

de japanska myndigheterna men hon väljer att lita på sin magkänsla. Och hon är inte ensam om det.

Yuko visar mig sina närmaste matvaruaffärer och hon skiner upp när hon märker att lagren fyllts på igen.

Hon går med snabba steg mot mjölkhyllan som har varit tom i flera dagar, men nu ligger paketen uppradade. Det är dock inte det vanliga sortimentet utan bara en sort: kisuki nyugyo, pastöriserad mjölk från Shimane-regionen.
Vi promenerar vidare genom Shibuya. Den enda affär som är helt stängd och möter många besvikna leenden är H&M. Vi går förbi Mizuho-banken som inte längre kan låta sina kunder ta ut pengar.

En ung kvinna slinker in bakom vakten och tar några snabba steg mot automaten men blir genast eskorterad bort.

Banken vill inte kommentera men det går rykten om att de gett bort för mycket till välgörenhet i samband med jordbävningen. En vacker tanke som knappast känns trovärdig.

Yuko förklarar att de planerade strömavbrotten inte fungerar. Hon har inte upplevt ett enda sedan jordbävningen och väljer därför att själv stänga av elen några timmar om dagen.

Walter, chef på en eskortklubb vid namn Executive club, förklarar att alla västerländska tjejer som arbetat för honom har lämnat landet eller i alla fall staden. Han kan bara hoppas att de kommer tillbaka.