”Hotet är osynligt”

Aftonbladet besöker jordbrukarna där radioaktivitet kan ödelägga allt – när som helst

1 av 4 | Foto: YOSHI FUKUDA
Jordbruksministeriet påstår att radioaktiviteten kommer att sköljas bort. Om det stämmer vet ingen.
NYHETER

Suga är gravid i sjunde månaden.

Hon har avbokat sin förlossningstid på sjukhuset i Tokyo för att i stället föda i Kansai – nära 50 mil söderut.

Doktorn rådde henne.

Oron ökar bland Tokyos gravida och småbarnsföräldrar efter strålningslarmen.

I går gick Tokyo stad ut med att kranvattnet är säkert för spädbarn att dricka, men staden fortsätter distribuera vatten till familjer med små barn.

Osäkerheten oroar många mödrar som inte förstår hur det ena dagen kan vara farligt och andra dagen säkert. Och det är mer än radioaktivt jod i vattnet som oroar – de små jordbävningarna man tydligt känner av flera gånger om dagen kan leda till för tidig födelse.

Småbarnsmamman Mika, 32, undrar om jag kan skicka vatten från Europa till henne. Hon är hos svärföräldrarna i Kansai, regionen runt Osaka, på grund av de höga halterna av radioaktiva ämnen i grönsaker.

Affärerna känner förstås av kundernas oro. Hillside Pantry i stadsdelen Daikanyama i Tokyo slutade köpa in grönsaker från drabbade områden i förrgår. Butikschefen vill först inte svara på mina frågor, men hon skickar senare ett meddelande:

”Jag kände mig ledsen när ni hade gått. Våra kunder är så oroliga över maten dessa dagar.”

För jordbrukarna är utvecklingen allvarlig. Familjen Oohira har odlat utanför Tokyo i 400 år. Miwako Oohiras far tog emot en orden utav kejsaren för sin uppfinning av en typ av växthus och hennes man spelade en viktig roll i utvecklingen utav den organiska jordbruksrörelsen utan bekämpningsmedel i Japan. Miwako uttrycker en djup oro över att det hennes familj byggt upp nu kan smittas av det radioaktiva nedfallet.

Hennes mans familj kommer från Ookuma, bara 10 kilometer från kärnkraftverket i Fukushima. Där har alla blivit tvungna att lämna sina risfält, och vet inte om eller när de kan återvända. Det finns ingen plan för vart de ska ta vägen.

Japanska staten har meddelat att Tokyo Electrical Power Company, kärnkraftverkets ägare, ombeds betala skadestånd till bönder i Fukushimaområdet, men ingenting är sagt om bönder närmare Tokyo. Miwako Oohira samarbetar med sju andra små jordbruk i bland annat Fukushima, Chiba och Gunma, tre områden där ökade mängder radioaktivitet mätts upp. De säljer grönsaker direkt till 180 familjer, och Miwako frågade var och en om de fortfarande ville ha morgondagens leverans. Ingen av hennes kunder ville avbeställa grönsakskorgen den här veckan.

– Men hur blir det nästa vecka? säger Miwako.

Det är oklart om jordbruksministeriet kommer att mäta radioaktiviteten i enskilda jordbrukares skördar, så Miwako väntar och ser. Hon känner sig maktlös.

– Jag är orolig för barnen och träden och konsekvenserna den här krisen kommer att ha för vår jord och vår hälsa, säger hon.

För tillfället påstår jordbruksministeriet att radioaktiviteten kommer att sköljas bort, Men om det inte stämmer vet Miwako inte vad hon ska ta sig till.

– Jag har alltid trott att det naturliga är det bästa men nu är naturen trasig, säger Miwako och ler ett sorgset leende.

– Vi japaner har ett gemensamt ansvar därför att vi accepterade kärnkraften, säger Kiyashi Hatano som ansvarar för jordbruket.

– Vi vill be resten av världen om ursäkt. Vi kommer att resa oss från förödelsen efter jordbävningen och tsunamin, men om den radioaktiva strålningen blir värre finns det inget vi kan göra. Vi trodde att kärnkraften var en ren energikälla, nu vet vi att den inte är det.

Några vattendroppar vilar på spenatbladen och vi ser båda hur en droppe långsamt faller ner i jorden.

– Det här hotet är osynligt avslutar Kiyashi, men det kan sippra ner i jorden och gro med nästa skörd.

Vemodet går inte att ta miste på.