Ryssland drar tillbaka trupper

Rysslands president Dmitrij Medvedev har gått med på att EU skickar en observationsstyrka.
Foto: ap
Rysslands president Dmitrij Medvedev har gått med på att EU skickar en observationsstyrka.
NYHETER

Ryssland ska dra tillbaka sina trupper från Georgien inom en månad enligt en ny uppgörelse.

Rysslands president Dmitrij Medvedev har också gått med på att EU skickar en observationsstyrka på 200 personer till området, uppger nyhetsbyrån AFP.

Nicolas Sarkozy träffade Rysslands president.
Foto: Foto: SANNA SJÖSWÄRD, AP
Nicolas Sarkozy träffade Rysslands president.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy och EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso for till Moskva för att uppmana Ryssland att dra tillbaka alla sina trupper från Georgien efter kriget förra månaden.

– Vi har kommit hit å EU:s vägnar, ett enda Europa som vill ha fred, sade Sarkozy i Moskva enligt nyhetsbyrån Interfax.

Efter mötet meddelade Rysslands president Dmitrij Medvedev att man har gått med på att EU skickar en observationsstyrka på 200 personer till område, med start nästa månad. Efter det kommer Ryssland att dra tillbaka sina trupper från Georgien, uppger AP. Uppgörelsen gäller inte Sydossetien och Abchazien.

"Uppfyllt fredsavtalet"

Ryska UD kritiserade dock EU:s planer på att skicka en styrka civila observatörer till Georgien, skriver AFP.

President Dmitrij Medvedev hävdade att Ryssland uppfyllt hela fredsavtalet, men Georgien anklagade Ryssland för att skicka ytterligare soldater till vägspärrar i Georgien.

EU-ordföranden Sarkozy åtföljdes till Moskva även av EU:s utrikesansvarige Javier Solana och sin utrikesminister Bernard Kouchner. Gruppen skulle sedan fortsätta till Tbilisi.

Varning till Nato

Samtidigt med den rysk-europeiska dialogen hördes ryska varningar mot Nato. Om alliansen beslutar sig för att ta in Georgien i MAP, Membership Action Plan, som en förberedelse för inträde i alliansen, innebär det fara för Moskvas samarbete med Nato, sade Moskvas Natosändebud Dmitrij Rogozin.

På måndagen inledde Internationella domstolen (ICJ) i Haag utfrågningar med anledning av Georgiens anklagelser mot Ryssland om etnisk rensning.

Enligt Georgiens ombud James Crawford har etniska georgier tidigare med våld tvingats bort från Sydossetien och Abchazien och i över ett decennium vägrats att återvända.

450 000 på flykt

– Tio procent av Georgiens befolkning (på 4,5 miljoner) lever nu i exil i sitt eget land, sade ombudet,

Den gångna månaden ökade antalet internflyktingar i Georgien med över 150 000 enligt James Crawford.

Georgien kräver att flyktingar ska tillåtas återvända till de områden som erövrades av Ryssland i kriget förra månaden.

Ryssland hävdade inför ICJ att man var tvungen att sända in trupp när Georgien anföll Sydossietien.

FAKTA

Ryssland, Georgien och utbrytarna

Georgien, som ligger söder om Ryssland, var Sovjetrepublik 1936–1991.

Under den sovjetiska liberaliseringen gav sig nationalistiska rörelser till känna. Både Abchazien och Sydossetien slet sig loss från Georgien på 1990-talet och förklarade sig självständiga. I sydvästra Georgien ligger Adzjarien, som också har autonomi.

Sydossetien, vid ryska gränsen, är något större än Dalsland och har cirka 70 000 invånare.

Utbrytarrepublikerna lever på rysk hjälp och bevakas av ryska fredsbevarande styrkor.

Konflikten ingår i ett större spel, där Ryssland och västmakterna kämpar om inflytandet över regionens gas- och oljeledningar.

Georgien vill bli EU-medlem. Enligt vissa bedömare kan utbrytarplanerna kvävas av att invånarna har att välja mellan att förbli en halvautonom del av Georgien, och då tillhöra ett rikt EU, eller att förbli en isolerad del av Ryssland.

Sydossetierna avvisade nyligen ett erbjudande från Georgien om långtgående autonomi. I april i år retade Ryssland Georgien genom att meddela att man stärkt banden till separatisterna.

(TT)

Bakgrund till konflikten

Krisen i Kaukasus utlöstes av att två utbrytarregioner – Sydossetien och Abchazien – vill lämna Georgien, som bröt sig ur Sovjetunionen 1991. Båda utbrytarregionerna stöds av Ryssland.

Georgien däremot har hittills haft stöd från USA och andra Västländer – som velat att de georgiska gränserna respekteras och att den demokratiska utvecklingen i landet främjas.

Men – det finns också oerhört starka inofficiella motiv. Georgiens ställning har stor säkerhetspolitisk betydelse för Väst, inte minst när det gäller enerigsäkerheten. Georgien är det huvudsakliga transitlandet för olja och gas från de forna sovjetstaterna kring Kaspiska havet, och USA och EU har sedan länge velat få in Georgien inom den västliga intressesfären, till Rysslands förtret. Konflikten som nu blossat upp i området riskerar därför i värsta fall att få globala konsekvenser.