Svårt att bli arg över Paolo Robertos trötta bröstskämt

KOLUMNISTER

Den internationella kvinnodagen visslade förbi förra veckan och lämnade ungefär de spår som feministisk punktdebatt brukar göra i Sverige. En del deprimerande lönestatistik, en del hoppfulla framtidsutsikter och en del samtidsanalys av Paolo Roberto.

Ungefär en vecka före internationella kvinnodagen postade den djupsinnige yoga- och pasta-profeten följande meddelande på Instagram: ”Bröst är beviset på att män kan fokusera på två saker samtidigt”.

Och här lämnar jag en liten lucka för allmän indignation, varsågoda!

—————

Den 8 mars bjöd Filip och Fredrik in Gudrun Schyman till sitt kvällsprogram Breaking News där de diskuterade huruvida Paolo Robertos bevingade ord var sexistiska eller inte.
Ja, menade Schyman, framför allt när en massa män skrattar åt det.

Sen hände det som alltid händer i svensk offentlighet, låt oss kalla det Offentlighetsprincipen 2.0: Paolo Roberto kände sig uthängd – ”självklart hade jag inte postat den grejen på internationella kvinnodagen” – och manskränkt och slog tillbaka med full kraft (och möjligen också med Marcus Birro som spökskrivare):
”Man försöker (…) brännmärka folks åsikter och piska in folk i ledet. Så i senaste Breaking News har ni fått sett ett paradexempel på det som alla i media säger inte existerar d.v.s. åsiktskorridoren och den är jävligt trång ska ni veta!”

Själv försökte jag känna efter om jag, i egenskap av kvinna, var sårad över Paolo Robertos bröstskämt på något sätt. Men det gick inte. Däremot blev jag djupt nostalgisk.

Det var lite som att få hotmail från millennieskiftet, då tidningar som Slitz och Café hade avklädda tjejer med gigantiska silikonbröst på omslagen och intervjuer med kända kriminella profiler i spalterna. Då böcker som Män är från Mars och kvinnor från Venus låg på topplistorna och Bingo Rimér hade en egen tv-serie.
På den här tiden svämmade tv-tablåerna över av amerikanska par-sitcoms vars hela fundament bygger på de sofistikerade stereotyperna att hon bara vill prata och han bara vill ligga (insert: fejkat publikskratt).

Det var, i jämförelse med dagens klimat, en relativt sorglös tid, långt innan kvinnor fick ta emot hat och hot på sociala medier.

Sedan gick några år. Systrarna Graaf klädde på sig och blev föräldrar och författare, gamla Robinson-modeller gifte sig med svenska NHL-hjältar och flyttade till USA och självaste Playboy fick lägga ner bröstjournalistiken eftersom den inte bär sig längre.
Könsskämten dog ut och målgruppen unga män som bara bryr sig om brudar och bilar krympte och försvann. Kanske blev det till slut uppenbart att grabbtidningarna – och den undermåliga humor som följde med dem – mest av allt var en förolämpning mot deras eget intellekt.

Allt förändrades, men Paolo Roberto bestod. Samt tydligen Markoolio, som i veckan deklarerade att han ”backade Paolo”. Det var mer än något annat lite rörande. Man saknade egentligen bara att E-Type skulle ta ställning för en perfekt 90-tals-cocktail.

Paolo Roberto har de senaste åren iklätt sig rollen som förespråkare för en tynande ”boys will be boys”-mentalitet som allt färre känner igen sig i. Att skämta om män som någon form av neandertalare som tänker med kuken underminerar knappast jämställdhetskampen år 2017.
Det är på sin höjd väldigt trött humor.


WOW

En studie om kvotering inom svensk politik visar att tillämpningen inneburit att mediokra män fasats ut till förmån för mer effektiva kvinnor. Tänka sig! Läs mer här