Kolumn

Lena Mellin

Det går åt fel håll – dags att kavla upp ärmarna

KOLUMNISTER

Internationella kvinnodagen är tyvärr inte dagen då vi kan fira att jämställdheten har tagit ett rejält kliv framåt.

Tvärtom.

Det senaste året karaktäriseras av på stället marsch. Och motgångar.

1/12

Den 8 mars 2005 lanserade Aftonbladet Feministbarometern. En gång om året, på internationella kvinnodagen, tar vi tempen på jämställdheten i Sverige på tolv utvalda mätpunkter.

Enligt årets mätning, den 13:e i ordningen, har jämställdheten inte firat några triumfer under det gångna året, den feministiska regeringen till trots.

Utvecklingen har snarare stått och stampat. Eller i värsta fall backat.
På sex av de undersökta områdena har det inte hänt någonting under de gångna tolv månaderna. I ett fall har utvecklingen gått framåt. I fyra fall har det blivit sämre än det var för ett år sedan.

Vi tar ljuspunkten först. Den lyser inte särskilt starkt, men dock. Kvinnors andel av antalet uttagna sjukpenningdagar har minskat med en procentenhet. Ett myrsteg i riktning mot att kvinnor och män är lika friska.

Men fortfarande tar kvinnor ut två tredjedelar av samtliga sjukpenningdagar.

Försämringarna sträcker sig över ett vitt fält, från arbetslösheten, andelen kvinnliga domare, examina från högskolan, andelen kvinnliga landshövdingar men framför allt bland näringslivets toppdirektörer. Det finns 81 bolag på Stockholmsbörsens lista över stora bolag. Sex av dem har kvinnliga vd:ar.

Det är för ynkligt och dessutom marginellt sämre än för ett år sedan. Men den stora förloraren är inte kvinnorna, det är företagen själva som uppenbarligen har en alltför snäv uppfattning om vilka individer som besitter kompetens att leda stora organisationer.

Det beror inte på att kvinnor är sämre utbildade. Av dem som tar ut examensbevis efter studier på högskola och universitet ökar andelen kvinnor svagt.

Det kan tyckas vara glädjande men är det inte. Det är ojämlikt att nästan två tredjedelar av bevisen tas ut av kvinnor. I ett jämställt samhälle borde män ta hälften av alla examina.

Likaså kan det uppfattas som ett fall framåt att andelen kvinnor på Sveriges domstolar ökar. När Feministbarometern startade var 27 procent av de ordinarie domarna kvinnor. Sedan dess har myndigheten jobbat aktivt för att öka andelen kvinnor och nu är de i knapp majoritet. Men idealet är givetvis att det är lika många av varje kön.

På två centrala områden har utvecklingen stått och stampat under det senaste året. Det gäller lönen och föräldraförsäkringen. När mannen tjänar en hundralapp får kvinnan 95 kronor. Den siffran är korrigerad med hänsyn till olika befattningar, åldersstrukturer, tjänstgöringsgrad och annat som kan påverka lönen uppåt eller nedåt. Det okorrigerade lönegapet är större, drygt 13 procent.

Under en längre tid har andelen ersättningsdagar i föräldraförsäkringen som tas ut av män ökat. Men inte i år. Tre fjärdedelar av dagarna tas ut av kvinnor. Omfattande forskning visar att det är när man får barn som relationen genast blir mer könsstereotyp. Därför är det tråkigt att utvecklingen stannat av.

Sammanfattningsvis, det har inte hänt mycket på jämställdhetens område under året som gått. De fåtaliga förändringarna har i alla fall utom ett varit negativa. Dags att kavla upp ärmarna - igen.

Gör din röst hörd – gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka här för att läsa mer och gå med!