Kinberg Batra är inte elefanten i rummet

1 av 2 | Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
I fredags avgick Anna Kinberg Batra som partiledare för Moderaterna.
KOLUMNISTER

Elefanten i rummet heter inte Anna Kinberg Batra.

Den sitter inte heller på Medborgarplatsen i skepnad av en demonstration mot utvisningarna till Afghanistan. Den är inte Jimmie Åkesson som i sitt sommartal förfasades över att polisen inte griper demonstranterna.

Den är inte ens den mobb som förra helgen samlades och skanderade att afghanerna är pack som ska skickas hem. Men snabeln fladdrar åt samma håll.

Det slår mig under ett samtal med författaren Alma Kirlic. Vi pratar om motdemonstranterna, och jag undrar hur de har mage att kasta slagord mot människor som demonstrerar för sina liv.

Alma Kirlic svarar med en motfråga: ”Varför blir folk chockade?”

Hon fortsätter: ”Demonstranterna säger bara ju vad Stefan Löfven tycker.”

Ja.

Statsministern står givetvis inte bakom det språkbruk som användes under motdemonstrationen. Ändå vill han ytterst samma sak: Utvisa asylsökande ungdomar till en av världens farligaste platser.

Det vore inte sprängstoff om statsministern alltid hade tyckt så. Men för exakt två år sedan stod Stefan Löfven på samma plats under parollen ”Refugees welcome”.

”Mitt Europa bygger inga murar”, sa statsministern inför 15 000 supportrar.

Han fortsatte, pratade om solidaritet: ”Det är det Sverige vi är så stolta över.”

Efter talet sa Löfven till Aftonbladet att han ”tror det vänder nu, på riktigt”. Så blev det, fast tvärtom.

Tusen saker kan sägas om flyktingsituationen år 2015, men en detalj sticker ut: Sossarna bytte värderingar – vilket är en helt annan sak än att anpassa sig till verkligheten.

Stefan Löfven har aldrig sagt att han egentligen inte vill utvisa de här ungdomarna, inte ens att det är ett nödvändigt ont. Det är sossarnas paradgren: Makten framför allt.

Som i tiggerifrågan. Först kunde man inte lagstifta bort fattigdom, sedan ville man utreda om man faktiskt kunde det.

Som med skattehöjningarna. Först ville man höja en rad skatter för att säkra välfärden, sedan ville man inte det.

Snart måste vi prata om elefanten i rummet.

Han heter Stefan Löfven, och han har en snabel som alltid fladdrar i samma riktning som vinden blåser.