Domen en viktig signal i dessa tider

Foto: JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYR N
KOLUMNISTER

Domar i mål om brott mot efterforskningsförbudet tillhör inte vanligheterna.

Att en professor i dag fälldes är viktigt för upprätthållandet av meddelarfriheten och för journalistiken.

Bakgrunden till dagens dom i Göteborgs tingsrätt är en pågående konflikt på en arbetsplats som Göteborgs-Tidningen rapporterat om.

Tidningen kontaktade i februari 2016 en prefekt vid Göteborgs universitet och gav henne möjlighet att kommentera en mejlkonversation som hon och en annan prefekt vid samma fakultet hade haft.

Hon skickade då ett mejl till denne person och frågade bland annat hur deras konversation hade kunnat hamna hos GP.

Academic Rights watch, en stiftelse som bevakar akademikers rättigheter anmälde tilltaget till Justitiekanslern, som beordrade en utredning.

Ett viktigt skydd

Kammaråklagare Peter Larsson tittade närmare på saken och ansåg att prefekten, som numera har avancerat och blivit professor, hade brutit mot efterforskningsförbudet.

Lagtexten återfinns i tryckfrihetsförordningen och innebär att en företrädare för statliga eller kommunala myndigheter inte får försöka ta reda på vem som har lämnat uppgifter till medier.

Vi talar om ett viktigt skydd för offentligt anställda att vända sig till en journalist med information om exempelvis missförhållanden, men genom tiderna har endast några få domar avkunnats för överträdelser.

Kommer överklagas

Professorn nekar till brott och förklarade under rättegången att hon inte hade uppsåt att begå brott. Hennes fråga var retoriskt ställd, då hon ansåg det vara uppenbart vem källan var. Nämligen den andre prefekten.

Tingsrätten anser dock att mejlet utgjort ett otillåtet efterforskande och att professorn måste ha insett att det kunde ha uppfattats så.

Domstolen passar också på att klargöra hur starkt skyddet är:

”För att meddelarfriheten ska kunna upprätthållas har uppgiftslämnaren ett skydd för sin anonymitet som bland annat innebär att företrädare för det allmänna är förbjudna att efterforska bland annat vem eller på vilket sätt uppgifter lämnats till media i publiceringssyfte.

För straffansvar är det vidare inte nödvändigt att efterforskningen skett i syfte att vidta repressalier eller andra åtgärder mot uppgiftslämnaren - själva efterforskandet i sig är tillräckligt”.

Viktig dom

Domen kommer att överklagas och sista ordet i detta ärende är inte sagt, men dagens dom skickar ut en viktig signal till framtida tipsare.

Det är, med risk för att låta högtravande, också en viktig dom för journalistiken.

Mediernas frihet och självständighet är under attack i stora delar av världen. Så sent som härom dagen antog Europarådet en omfattande resolution i protest mot hur vissa länder i vår världsdel beter sig mot journalistiken, Donald Trump har sedan han tillträdde som president inte missat en chans att attackera medier och i Turkiet sitter just nu 191 journalister fängslade.

Listan på den mycket dystra utvecklingen för den fria pressen kan göras betydligt längre än så.

I Sverige är journalistikens situation betydligt bättre än i många andra länder. Men ett högerpopulistiskt parti som har applåderat bland annat Polens nya medielagar är på frammarch.

Om framtiden vet vi inget. Därför är det lika viktigt som glädjande att svenska domstolar värnar meddelarfriheten, så viktig för såväl journalistiken som för demokratin.