Kvinna, glöm inte att midsommarbråka

KOLUMNISTER

Midsommar! Återigen dags för en sån där kvinnohögtid. Kvinnohögtid, hur då? Låt mig förklara med en analytisk och kryptisk förklaringsmodell: de högtiderna då kvinnor gör allt. Det vill säga samtliga högtider. Säg mig en högtid och jag ska säga dig vems den är.

Och kvinnotvång kan vara roligt, absolut. Men tvång är ändå tvång, och tvång kan komma i många former, varav nedärvt tvång är det svåraste tvånget att skaka av sig. Eller som min väninna precis uttryckte det över min kvinnoaxel. ”Midsommar, det är kravhelvetenas kravhelvete.”

Och som vanligt när det närmar sig en kvinnohögtid då kvinnan gör allt så uppstår samma diskussion som alltid när vi snart ska fira en kvinnohögtid då kvinnan gör allt, frågan som aldrig dör: ska kvinnor ta ansvar för mäns frånvaro eller ska vi lägga skulden på männen och skilja oss om de fattar trögt? 

Det vill säga, ska vi skita i hur männen är och vad de inte gör och bara leva vidare som fejkat fria individer eller ska vi fortsätta kriga och bråka och ställa krav? 

Ska vi låta bli att bjuda in folk, gäststäda, köpa midsommarkläder till barnen, ladda kamerabatteriet, köpa roliga sillar så att det inte bara finns en sort, skriva ut sånghäften och gå på systemet? 

Eller ska det bli en regnig fredag i juni med barnen i gamla kläder som vi vägrat tvätta, inga kransar, ingen rolig sill, ingen festlig sång?

Sådant diskuterar kvinnor sins-emellan hätskt i grupp medan männen gör något annat och tänker ”Det där kan ni väl bråka om flickor medan vi tänder grillen, spikar upp listerna eller kliar oss på pungen”.

Vår midsommartradition bjuder på en båttur för alla män mitt på
dagen. De puttrar iväg med båten, utan kvinnor och barn, och har det trevligt någon timme eller så. Under tiden fixar kvinnorna fika, binder kransar och passar barnen.

Låter det som kvinnofälla? Det är det. Problemet är bara att det också är väldigt trevligt. Och vad värre är: vi vill åka med i den där båten lika gärna som vi vill ha en midsommarstång i huvudet.

Så i år har jag bestämt följande: Männen får åka med sin båt och låtsas att de är kungar över havet, med påföljden att när vi har som allra roligast senare på kvällen så är det de som lägger barnen.

De får natta protesterande barn i den ljusa sommarkvällen, flera timmar lär det ta.

Och medan de gör det sitter vi kvar under äppelträdet, pratar högt och äter grillchips med hela handflatan. Frimodiga kvinnor i stearinljusets sken, som ger med den enda kvinnohanden och tar med den andra. 

För man måste bråka och säga till.

Mossa växer inte på rullande stenar, och manshat växer inte på opponerande kvinnor.


FAKTA

Röd sen död

Att odla tomater från frö till färdig grönsak var inte
lika roligt som jag trodde.
De sträcker sig inte ens tolv centimeter över havsnivån. Jag hatar att bli besviken på växtlighet.


FAKTA

Föd sen göd

Bara femtiotre dagar kvar av sommarlovet med många svettiga barn. Sedan blir det höst och skola och arbete och allt går tillbaka till
normalläge. Och då kanske mina tomater är färdiga!