Bit för bit monterar han ner demokratin

1 av 6 | Foto: AFP/Adem Altan
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller ett tal på en ceremoni i Ankara den 13 juli, knappt ett år efter den misslyckade statskuppen.
KOLUMNISTER

Segraren skriver historien.

Den devisen gäller inte minst Turkiet där president Erdogan ett år efter kuppförsöket lagt så gott som all makt under sig.

Fortfarande utan att några övertygande bevis lagts fram för vem som egentligen låg bakom kuppen.

För att ingen ska komma med någon alternativ historieskrivning har Erdogan beordrat Turkiets ambassadörer runtom i världen att på ettårsdagen än en gång ge hans bild av kuppförsöket.

Intresset från svenska medier verkar vara litet. Förutom undertecknad är det bara TT och en turkisk nyhetsbyrå runt det avlånga konferensbordet i Diplomatstaden när ambassadör Kaya Türkmen förklarar vad som hände den 15 juli förra året.

Han beskriver kuppförsöket som något helt unikt, omöjligt att jämföra med någon av de tidigare kupperna som inte alls varit lika blodiga. Över 250 miste livet och drygt 2 000 skadades.

– Kuppen var en fruktansvärd chock för det turkiska folket som fortfarande kämpar för att komma över traumat, säger han.
Han kan ha rätt i det.

Sannolikt har det faktum att 150 000 människor blivit sparkade från sina jobb av regimen inte gjort det lättare. Eller att 40 000 suttit fängslade ett år i väntan på rättegång. Eller att en rad tidningar och tv-stationer tvingats stänga. 150 journalister har fängslats.

Kaya Türkmen har sitt jobb kvar men han berättar att 500 av 3 000 anställda i den turkiska utrikesförvaltningen har fått gå.

Några hundra tusen människor kan knappast ha varit inblandade i ett försök att överraska staten och ta makten. Något ambassadören själv erkänner utan omsvep. Istället handlar det om individer som haft samröre med Gülen-rörelsen, den grupp som Erdogan pekar ut som ansvariga för kuppen.

En religiös grupp som Erdogan fram till för fem år sedan samarbetade med. Efter kuppförsöket är rörelsen terroriststämplad.
– Gülenrörelsen insåg att en hastigt planerad kupp var deras enda chans att komma till makten, förklarar ambassadören.

Men 150 000 sparkade?

Kaya Türkmen försöker motivera.
– För det första har drygt 30 000 fått tillbaka sina jobb. De övriga har fuskat till sig sina anställningar. Alla offentliganställda i Turkiet måste gå igenom ett test med frågor innan de får jobbet. Gülenrörelsens folk som redan hade jobb gav de rätta svaren till andra sökande som var Gülen-anhängare. De fick sina jobb på falska premisser.

Men 40 000 fängslade? Än en gång försöker ambassadören förklarar det oförklarliga.
De flesta av dem har en app på sina telefoner med kryptering som Gülenrörelsen använt för att kunna kommunicera sinsemellan.

– Appen användes av de som genomförde kuppen. Den som har appen på sin telefon blir misstänkt av polisen för att vara inblandad.

Är det rimligt att sitta frihetsberövad i ett helt år för att man har en app installerad i sin telefon? Whats App är en app som miljontals människor har på sin telefon som också är krypterad.

Türkmen försöker försvara de drakoniska åtgärderna.
– Staten upplever Gülen-rörelsen som ett stort hot, svarar ambassadören. Därför måste man vidta åtgärder som under normala omständigheter inte skulle vara acceptabla.

Att normala förhållanden inte råder i Turkiet kan alla enas om. Ett år efter kuppen råder fortfarande undantagstillstånd vilket ger president Erdogan osedvanligt starka maktbefogenheter. Detta i tillägg till den extra makt han fick efter folkomröstningen om en ny grundlag i våras.

Demokratin är i det närmaste avskaffad.

Fortfarande är mycket om hur kuppförsöket planerades och gick till höljt i dunkel. Flera officerare som erkänt sin inbladning och pekat ut Fettulah Gülen som ansvarig, har tagit tillbaka sina utsagor och hävdar att de blivit torterade.

I omvärlden finns fortfarande ett år senare en allmän känsla av att det mycket väl kan ha varit Erdogan själv som orkestrerade kuppförsöket eller åtminstone visste om det och lät det ske för att kunna införa undantagslagar och stärka sin egen makt.

En måttstock är att USA fortfarande ett år efter kuppen inte utvisat Fettulah Gülen som sedan många år bor i Pittsburgh. Turkiet begärde direkt efter kuppförsöket att han skulle utvisas för att kunna ställas inför rätta i sitt hemland.

Jag frågar ambassadör Türkmen om han vet varför USA inte utvisat Gülen.
– Amerikanerna säger att de vill ha en "smoking gun". De bevis vi hittills lagt fram har inte tillfredställt USA.

Då kommer Donald Trump och Tayyip Erdogan ändå väldigt bra överens.

Omvärlden är skeptisk men majoriteten av turkarna verkar ha köpt Erdogans berättelse. Alla som grips eller förlorar jobbet behandlas som paria. De beskriver hur grannar slutat hälsa. Hur de blir utfrysta. Det är som en masspsykos drabbat landet.
Erdogan ses som räddaren trots att det är han som bit för bit monterar ner demokratin och för landet i en alltmer auktoritär riktning.