Lagen har inte hängt med i utvecklingen

KOLUMNISTER

Den misstänkta våldtäkten i Uppsala är ett bra exempel på att lagen måste ändras.

Dessbättre är nya paragrafer på gång.

1 av 2
Livesändningen visar hur polisen kommer till platsen och griper in.

Är det så att några unga män har förgripit sig på en kvinna och sänt ut brottet i realtid i en sluten grupp på Facebook?

Att misstanken ens kan uppstå säger någonting dystert om vår tid. 

Om de anhållna männen, som, om de har begått brott, av allt att döma tyckte att det var en kul grej att sända övergreppet. 

Om Facebook, som tillhandahåller plattformen och applåderar en kultur där någon förr eller senare går för långt. 

Om Lexbase, företaget som utnyttjar kryphål i grundlagen till att sälja domar och som i dag inte drog sig för att lägga ut intima bilder från lägenheten i Uppsala i sin reklam för att tjäna ytterligare pengar.

Och, inte minst, om en lagstiftning som inte har hängt med i teknikutvecklingen. 

Med nuvarande lagstiftning kan det utgöra förtal att sprida filmen från lägenheten. Såväl de anhållna männen som människor som sedan sprider materialet vidare kan ha gjort sig skyldiga till det brottet. 

Men det är inte säkert. Juridiken är inte glasklar på detta område. Det är därför glädjande att justitieminister Morgan Johansson förbereder en ny lag om integritet och straffskydd.

Juristen Gudrun Antemar lämnade för snart ett år sedan över ett betänkande om hur de paragraferna skulle kunna se ut. 

Antemar föreslog bland annat införande av ett nytt brott, olaga integritetsintrång. Därmed skulle spridning av integritetskänsliga bilder och uppgifter kriminaliseras. 

Till exempel spridning av så kallad hämndporr, nakenbilder, obduktionsbilder och andra kränkande uppgifter. 

En sådan paragraf hade mycket väl kunnat vara användbar i såväl Uppsala som Malmö, där någon nyligen tog bilder på en 16-årig pojke efter att denne hade skjutits till döds och spred dem. 

En annan tanke i betänkandet är att straffansvaret för att tillhandahålla en tjänst för att skicka in och ta del av andras bilder och meddelanden utökas. Till exempel Facebook får ett större tryck på sig att ta bort kränkande bilder. 

Ytterligare förslag som möjligen skulle kunna vara användbara i Uppsala-fallet är att bestämmelsen om ofredande tydligare än i dag ska gälla ofredanden via internet. Dessutom förtydligas förtalsbrottet: skyddet mot att utpekas med nedsättande uppgifter stärks.

Nuvarande lagstiftning ger inte ett tillräckligt starkt skydd. Inte minst unga tjejer är utsatta. Tanken är att de flesta av de nya förslagen ska träda i kraft till sommaren. De behövs.

De kommande paragraferna lär inte täppa till alla möjligheter att begå kränkande brott på nätet, men de ger polis och åklagare nya verktyg i en ny tid.