Kolumn

Oisin Cantwell

Regeringen bör sluta trotsa domstolen – och ge Jehovas vittne stöd

KOLUMNISTER

För tredje gången ger Högsta förvaltningsdomstolen regeringen en örfil.

Det ska bli intressant att se om Rosenbad till slut inser att lagen faktiskt även gäller Jehovas vittnen.

Foto: Conny Sillén

I snart tio år har regeringar av skiftande ideologisk tillhörighet konstruerat det ena argumentet märkligare än det andra för att förvägra Jehovas vittnen det statliga stöd som andra trossamfund får.

Det går att roas av fantasifullheten i argumentationen. Det går att oroas över att rikets verkställande makt uppfört sig på ett sätt som närmast för tankarna till domstolstrots.

För en vecka sedan meddelade Högsta förvaltningsdomstolen, högsta instans bland de domstolar som i huvudsak avgör tvister mellan den enskilde och myndigheter, att regeringens beslut om Jehovas vittnen saknade stöd i lagen.

Kulturdepartementet vägrade samfundet bidrag med hänvisning till dess motstånd mot blodtransfusioner.

Regeringen ansåg att Jehovas vittnens inställning inte "bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på", som enligt lagen är en förutsättning för bidrag för religiösa samfund.

Nja, anser domstolen. Grundlagen ger människor skydd mot påtvingade medicinska ingripanden. Och enligt patientlagen är huvudregeln att vård inte får ges utan patientens samtycke.

Juristerna påpekar även att Jehovas uppmanar sina medlemmar att samarbeta med vården om det beslutas att barn ska få blodtransfusion. Dessutom finns det i lagen utrymme för att tillfälligt omhänderta barn om föräldrarna trilskas. Domstolen återförvisar därför ärendet till regeringen för nytt beslut.

Redan år 2007 ansökte Jehovas vittnen om bidrag. Två år senare gjorde dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tummen ner.
Högsta förvaltningsdomstolen gillade inte att regeringen hade struntat i att motivera sitt beslut. Det gick helt enkelt inte att utläsa vilka skälen till avslagen var. Gör om, gör rätt, löd domen.

Men skam den som ger sig. I maj 2012 gjorde statsrådet Stefan Attefall på socialdepartementet ett nytt försök.

Den här gången var anledningen till nekat bidrag att Jehovas vittnen uppmanar sina medlemmar att inte rösta i allmänna val.

En närmast förlägen Högsta förvaltningsdomstol fann sig nödgad att upplysa regeringen om att människor faktiskt inte har en skyldighet att rösta och skickade än en gång tillbaka ärendet.

Frågan är vad som händer efter det tredje nederlaget. Kapitulerar regeringen? Eller är nytt trixande att vänta?

Varje år fördelar Nämnden för statligt stöd ungefär 90 miljoner kronor till de drygt 30 samfund som regeringen anser ha rätt till bidrag.

Det ställs krav för att komma ifråga. De religiösa organisationerna förväntas bland annat verka för jämställdhet mellan män och kvinnor samt "klart markera avståndstagande från antidemokratiska strömningar".

Att en del samfund som har beviljats bidrag vid en mer konsekvent tillämpning av regelverket hade fått nobben är allt annat än osannolikt.

Just konsekvens går det emellertid inte att förknippa vare sig nuvarande eller tidigare regeringars agerande i denna fråga.

Det är dags för denna fars att upphöra. Det är dags för regeringen att börja respektera domar i högsta instans.