Kolumn

Alice Teodorescu

Hycklare är ni allihopa

KOLUMNISTER

Kan alla människor på jorden kräva samma rättigheter av den svenska ­staten? Nej. Betyder det att alla människor inte har ­samma värde? Nej. Men

man kan lätt få intryck av motsatsen.

Av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna framgår att ”alla människor äro födda fria och lika i värde och rättig­heter”. På originalspråket används ordet ”dignity”,

det vill säga värdighet, inte ­”värde”.

Oavsett ordval urvattnas begreppet ständigt av de som vill slippa förklara sin egen utgångspunkt. ­Sverige, i likhet med alla jordens ­andra stater, till­delar sina medborgare/de med uppehållsrätt andra rättigheter och skyldig­heter än resten av jordens befolkning. På så vis gör ­alla nationalstater skillnad på människor. ­Betyder det att alla stater därmed bryter mot de mänskliga rättigheterna?

Politiker som anser att så är fallet bör rimligtvis driva på för att avskaffa eller förändra den reglerade invandringen. Att något är reglerat innebär som bekant att gränsen kan flyttas upp eller ner. Allt under dagens nivå som skulle leda till att färre skulle få komma till Sverige, liksom allt över som skulle leda till att fler skulle få komma, är variationer inom ramen för ytterligheterna ingen invandring eller helt fri invandring. 

Varför agerar inte dessa politiker i linje med sin övertygelse, i stället för att bara tala om människors lika värde? Och om de anser att alla människors lika värde är synonymt med att alla människor ska få samma ­rättigheter av den svenska staten, varför uppmanar och underlättar de inte för de

40 miljoner människor som ­beräknas vara på flykt att mer aktivt komma till ­Sverige?

Svaret är att den svenska välfärdsstatens fundament bygger på exkludering, på skillnaden mellan vi och de. Förra århundradets politiker utformade välfärdens trygghetssystem med national­staten som utgångspunkt och medborgarskapet som entrébiljett. Sedan dess har mycket förändrats. Rörligheten har ökat liksom skillnaderna i välstånd mellan olika delar av världen vilket gjort ekvationen än mer komplex. Vi står inför ett val, ingen vill välja.

Människor väljer inte var de ska födas, därför borde vi sträva efter att låta alla få välja var de vill leva. Men den visionen uppnås inte med tomma ord om lika ­värde.