Jag har knäckt Sverigekoden

KOLUMNISTER

I dessa dagar av syntetisk nationalistisk yra fylls varannan tidningssida med analyser och diskussioner om det typiskt svenska och innebörden av att vara svensk.

För att spara tid åt er som grubblar har jag knäckt Sverigekoden. Det var hur lätt som helst.

I helgen slog Björn Skifs maratonrekordet på Svensktoppen med en låt som heter "Håll mitt hjärta". Det historiska ögonblicket förgylldes av att Sveriges Radios vd Peter Örn gratulerade med blommor och påstod att "låtens storhet ligger i att den går på djupet och verkligen berör människor".

Och det är själva nyckeln till Sverigekoden: långlivade Svensktoppslåtar som verkligen berör människor. Lägg upp dem på rad så har ni en fullgod analys av vad svenskheten egentligen handlar om.

"Är det konstigt att man längtar bort nån gång" med Lena Andersson. Ensam flicka i betongförorten drömmer sig tillbaka till landsbygdens stilla ro. Sensmoral: innerst inne är vi alla bönder.

"Trettifyran" med Per Myrberg. Gospeljublande lovsång till gamla Lort-Sverige och den tid då man byggde gemenskap på samma utedass. Sensmoral: innerst inne vet vi att det var bättre förr.

"Där björkarna susa" med Jailbird Singers. Countrylunkande stämsång på väg till den lilla bykyrkan för junibröllop med barndomens första kärlek. Sensmoral: innerst inne vet vi att snabbköpskassörskan duger gott.

"Guldet blev till sand" med Peter Jöback. En fattig småländsk lycksökare tvingas erkänna att han gick på pumpen i Amerika. Sensmoral: innerst inne vet vi ju att det inte är nån mening att anstränga sig.

"De sista ljuva åren" med Lasse Stefanz. Det gamla strävsamma paret blickar tillbaka på sitt liv tillsammans och kämpar med gråten. Sensmoral: innerst inne är vi alla livrädda för äldrevården.

"Flottarkärlek" med Gösta "Snoddas" Nordgren. En nordsvensk glesbygds-Casanova skryter om sina erövringar hos det täcka könet. Sensmoral: innerst inne vill vi alla vara (eller ha) rejäla arbetarkillar från landet.

"Omkring tiggarn från Luossa" med Hootenanny Singers. Lägereldspoesi för vuxna scouter. Sensmoral: innerst inne föddes vi alla till en vild och evig längtan. Det är därför vi super.

"Jag tror på sommaren" med Mats Olin. Klämkäck skärgårdstrall med hatten på svaj och pluntan i kavajfickan. Sensmoral: innerst inne vet vi att det blir mest regn, men det är för smärtsamt att erkänna.

Anders Westgårdh