Brutal metod botade sonens långa lidande

KOLUMNISTER

Han har malaria. Vi är helt övertygade där vi ligger i gryningsljuset med en febrig tioåring mellan oss. Han skakar och hackar tänder. Han är genomvåt. Han har malaria.

Det är straffet, tänker vi. Straffet för att vi daltat med den lille pellejönsen som kräks och konstrar varje gång han ska ta medicin. Vi borde hållit honom fast och tvingat i honom malariatabletterna. Men vi orkade inte tjafsa med mer än lite extra myggspray.

Och nu ligger han här med malaria.

Tidigt på morgonen ringer vi infektionskliniken. Dom vill att vi kommer in med en gång. Det tar vi som en bekräftelse. Han har malaria.

Efter några timmar med blodprover och nervöst bläddrande i Svensk Damtidning kommer beskedet. Vi är beredda. Vi har redan accepterat ödet. Doktorn kommer.

Han har inte malaria.

Han har halsfluss.

Vi nästan jublar. Halsfluss är ju mycket bättre än malaria. Vi andas ut. Det är då helvetet bryter lös.

Under sex dagar kämpar två vuxna människor mot ett barn som vägrar ta sin medicin mot halsfluss. Vi prövar i tablettform. Vi prövar med flytande. Till ingen nytta eftersom den lille pellejönsen bara kräks och konstrar varje gång han ska ta penicillin.

Men testa med lite glass eller sylt...hör jag hur tusentals läsare säger förnumstigt och jag vill bara boxa er på näsan för det är väl klart att vi har provat ALLTING!

Alla saftsmaker, alla glassar, all yoghurt och alla de andra finurliga knepen vi hittat i bekantskapskretsen och på käcka föräldrasajter på nätet.

Vi har prövat allt, och ni förstår inte: han spottar och kräks och stressar upp sig tills han är stel som en björk i Sibirien. En björk med fastsydda käkar.

När det är som värst skriker jag rakt ut att jag vill dö, och hans syster är på väg att lägga ut honom på Blocket. Jag sjunker ihop i fosterställning och reser mig inte förrän jag kommit på lösningen. Det finns en sak vi inte prövat. Jag spänner ögonen i honom och frågar: vad vill du helst av allt ha?

Han funderar i mindre än en sekund. Han vill ha ”Guitar Hero” till PS3.

Vi gör ett deal. En stund senare står han och nästan showsväljer sina tabletter. Det går hur bra som helst. Sen ringer han till mormor och farmor och skryter om sina nya färdigheter. Dan därpå hänger vi på låset hos databutiken.

Sensmoral: Underskatta aldrig kraften i en rejäl muta.