Junilistans elit vet inte vad ett politiskt parti är

KOLUMNISTER

Så har det nu fastslagits att en stor och stabil majoritet av svenska folket vill ha en statschef som jämte familj ingår i underhållningsbranschen och inte behöver vara kompetent. Däråt kan inte vi republikaner lika litet som folkvalda politiker göra någonting.

Jag ska därför ta upp en annan folklig fråga, nämligen den så kallade Junilistan. Men först vill jag bidra till debatten om monarkin genom att citera den engelske historikern Edward Gibbon, som verkade på 1700-talet och skrev den berömda boken "Romerska rikets nedgång och fall". Om furstar skrev han de odödliga orden:

"De flesta furstar skulle, om de kläddes av sin purpur och kastades nakna ut i världen, omedelbart sjunka ner till de lägsta skikten i samhället, utan hopp om att någonsin återkomma från det fördolda."

Inte för att jag önskar vår kungafamilj detta, lika litet som jag missunnar svenska folket att av för mig obegripliga skäl älska Robinson-såpan.

(Obs till sändare av e-post: jag har hört alla argument om monarkin tusen gånger.)

Junilistan ska vara begynnelsen till ett nytt politiskt parti inför valen till EU-parlamentet i juni. Vid folkomröstningen om den gemensamma valutan fanns en folklig majoritet, särskilt på landsbygden, som protesterade mot den så kallade eliten i Stockholm.

"Våra politiska företrädare är inte representativa för folkopinionen i Europafrågorna", heter det i programförklaringen. Det talas om "maktelitens arrogans" och att "omkring 40 procent av befolkningen nu är politiskt hemlösa".

Det ligger något i det, eftersom många av dessa EU-kritiska väljare inte vill rösta på vänsterpartiet eller miljöpartiet.

De som ska företräda denna folkopinion är en f d chefsekonom vid Nordea-banken, en f d riksbankschef, en forskningsledare vid näringslivets studieförbund, en "finansman" i Stockholm, en "informationschef" på en mäklarfirma och en för mig okänd "doktorand".

Därtill kommer den utomordentlige vänsterekonomen Stefan de Vylder, som kanske är den mest folklige, eftersom han spelar bridge på S:t Eriks bridgeklubb i Stockholm.

De skulle gärna vilja ha med någon socialdemokrat, och börsmäklaren sägs ha sökt medlemskap i socialdemokratiska partiet dagen före presskonferensen.

"Styrelsen tycks ha rekryterats från Stockholms finanskretsar", sa moderaten Gunnar Hökmark, det såvitt jag vet enda roliga han sagt. Vår ledarsida beskrev folkledarna som en seglarklubb i Sandhamn.

Ideologin går kort sagt ut på att EU främst ska vara en frihandelszon med mindre av politik, ungefär samma syfte som bland EU-motståndare inom engelska högerpartiet.

De tar upp flera frågor som inte behandlas i EU-parlamentet. De kräver till exempel folkomröstning om en EU-författning som ännu inte finns och som när den finns ska behandlas i de nationella parlamenten.

Folkomröstningar om EU brukar handla om vad folket tycker om EU och inte om vad det faktiskt gäller. EMU-omröstningen i Sverige blev för de flesta inte en omröstning om EMU utan om EU i allmänhet.

Krav på folkomröstningar brukar motiveras med att folket då tar ställning, vilket anses vara mer demokratiskt än när folkvalda politiker gör det. I länder med många folkomröstningar uppstår ett virrvarr av krav där särintressen, lobbygrupper, professionella namninsamlare och engagerade minoriteter spelar huvudroller. Men ofta röstar majoriteten inte alls eftersom de anser att politikerna de valt ska sköta jobbet.

För att reda upp detta måste då de föraktade politikerna ändå träda in, särskilt när stora utgifter skulle bli följden och motstridande krav måste samordnas.

Vi ser ofta exempel på logiska kullerbyttor som tydligen inte spelar någon roll. Så vill till exempel socialdemokratiska kvinnor, som i hög grad ogillar EU-medlemskapet, gärna ha Margot Wallström som partiordförande, fast hon är helt för EU. Hon har med skärpa understrukit att ledamöter i EU-parlamentet bör vara EU-anhängare.

De högt kvalificerade företrädarna för Junilistan agerar som om de inte visste vad ett politiskt parti är. Det är ju inte en elit i Stockholm.

Gunnar Fredriksson