Vuxenlivet handlar om att leka - vuxen

Min fina mamma ringde och snyftade och var nostalgisk för att hon mindes min student, själv har jag suttit på en uteservering med mina vänner och mumlat "vänta bara, ni sjunger nu men"" bakom ölglasen. Vi vet att det finns en baksida till studenten. Men vi vill inte väcka den björn som sover så vi pratar inte om alla studenter som faktiskt går in i väggen när champagnen värkt klart, när trygghetens våta filt har dragits bort.

Ofrånkomligt skiljs man från gänget och ska stappla runt i världen på nyblivna vuxenben, utan studentbidrag och utan a-kasseersättning för det får man ju inte om man inte har jobbat i ett år och vem har jobbat i ett år när man "

Jag har aldrig känt mig så förvirrad som dagarna, veckorna, kanske hela året efter studenten. Det är lätt hänt att man gör det, speciellt om man inte har rika föräldrar och blir erbjuden jobb på bekantas diverse roliga företag och kan gå i vilka skolor man vill, som prinsessan Madeleine (jag kunde inte låta bli). Jag vill att ni andra ska veta att ni inte är ensamma. Det är för jävligt just nu.

Det är därför ni har mig. I världen finns det någon slags universal law att endast medelålders eller äldre får ge goda råd om livet, vi andra har ju inte varit med lika länge. Men det finns så många förvirrade medelåldersmänniskor som ni kanske har märkt så tar jag härmed över.

Jag varnar för att det kan bli lite deppigt nu men det är för att jag inte vill ljuga. Livet är inte en Disneyfilm. Så låt oss ta varandra i hand och komma ihåg följande:

Bli inte deprimerade om ni åker på högskoleprovet. Det finns andra sätt. Sök obskyra kurser som "Tvärvetenskapliga kvinnostudier i antarktiskt miljö", bara för att få in foten och börja samla poäng (samt få pengar). Allra helst, läs upp betygen på komvux om du tillhör skaran som inte gjorde många knop i skolan. Utbildning ÄR viktigt och skapar fler valmöjligheter. Det är en klyscha som jag aldrig tänkt ta i min mun men så är det. Sök komvux for gods sake. Om du studerar på universitetet, se till att inte fastna där.

Efter 20 terminer har du tappat verklighetsförankring och måste spärras in på psyk. Gå inte på att du måste ha körkort för att få jobb nu. Det växte upp en hel generation (min) i Sverige som gick på det och kräktes inför teoriprov och uppkörning. Men man får jobb ändå. Man får också jobb fastän man inte gjort lumpen har jag fått berättat för mig så ni kan vapenvägra med gott samvete.

Vissa tror att man bör vika ut sig för att göra karriär men det funkar bara om man vill bli såpaskådis eller återuppliva redan död sångkarriär. Men se till att skaffa ett jobb - vad som helst - även om du bara tänker driva omkring. Egna pengar är trots allt mycket viktigt.

Kanske är du en av de lyckliga som ändå ser livet som ett smörgåsbord men just därför får ångest över vilka val du ska göra, vilken utbildning du ska välja och huruvida du ska plugga hemma eller utomlands. Det ordnar sig, du kommer att ha ångest hela livet över diverse val och omständigheter och minnas det som inte blev av. Livet är ofta uppförsbacke av varierande lutning, fast med ett och annat skönt gupp här och där (jag bitter, inte alls!) som ändå gör det värt det. Fall för guds skull inte för grupptryck.

Det gjorde jag och hamnade på en komvuxutbildning i turism fastän den sista på jorden som ska jobba i serviceyrken där det mesta går ut på att kunden har rätt är fröken Olsson. Så jag städade ett tag i stället och det var bättre för ingen kommer fram och pratar med en då.

Jepp, då hoppas jag att alla studenter blev lite gladare då. Men ärligt talat, det finns bara en sak som jag tror på och det är att allting blir okej i slutändan. Man måste bara inse att vuxenliv handlar om att leka vuxen. Tro mig när jag säger att ingen har någon egentlig aning om hur det går till.