Jag tänker på alla män som inte känner sina egna barn

KOLUMNISTER

När jag skrev en krönika om Big Brother och nämnde att det tyvärr med största sannolikhet är Lindas ungar som får lida för att mamma gör saker under täcket och inte Mickes dotter som får skit för att pappa gör saker med Linda under täcket och visar snorren - då fick jag mejl. Från Big Brother-tittare som menade att Linda borde ta sitt förnuft till fånga och åka hem. En mamma som inte saknar sina barn, eller rättare sagt som inte pratar om sina barn framför hela svenska folket i det här fallet, är ingen riktig mamma. Och det är värre än att inte leva upp till papparollen. För fortfarande begär vi inte det av männen.

När jag bläddrar i de så kallade gravid- och föräldratidningarna som finns på marknaden tänker jag att det inte är konstigt att det på det stora hela fortfarande är få män som tar ut pappaledighet eller just identifierar sig med sin roll som förälder lika mycket som tjejer gör (i en krönika i Amelia kallar sig Emma Hamberg till exempel för "mediamamma" som om det var hennes yrke). Jag hittar nämligen nästan inga pappor i tidningarna. Det är som att män inte finns (inte heller lesbiska par existerar). Det enda som finns i den barnfluffiga världen är en moder och ett mirakel - ett frisk och runt barn. Men mamman är inte ensamstående åh nej, hon är bara huvudpersonen i detta fantastiska som händer, som växer därinne. Alla dessa idel leende kvinnor med stora runda magar som lugnt blickar ut på oss från omslagen.

Ett enda nummer av tidningen Föräldrar och Barn har en man på omslaget vid ett tillfälle, eller rättare sagt en hel familj, och känns därmed tvärradikalt.

Amelias specialtidning Vänta Barn 2002 hade till exempel ett reportage som hette "Hjälp, jag ska bli mamma!". Där intervjuades tre kvinnor om den stora omställningen. Hur killar känner som plötsligt, kanske oplanerat, får reda på att de ska bli pappor fanns inte att läsa. Men sedan kommer en fiffig avdelning långt bak i tidningen som heter "Mer om Män". Hela två sidor om pappor där bland andra Mattias Hansson ger råd om hur man beter sig när ens tjej/fruga är gravid, det vill säga man ska leva efter KISS-metoden, Keep it simple stupid. Vad betyder det kanske ni undrar, för det gjorde jag. Jo, det betyder att man ska bara vara där, finnas till hands - så klart. Till exempel på BB: "då duger det inte att slagga in på besökssoffan eller sticka i väg till korvmojjen för "det verkar ta en så jävla tid det här"." Det känns mer som om Mattias personlighet handlar om att "keep it stupid".

Om man pratade med dem som gjorde de här tidningarna skulle de säkert säga det där fina om att pappor är viktiga och så, men att det ju är kvinnan som bär på barnet och därför ligger fokus på henne. Och jag håller med om att det inte är någon idé att 70-talsflumma om att båda föräldrarna är lika gravida, men processen att vänta ett barn går man igenom båda två. Om man tillåts.

Jag tänker på alla pappor som i generationer innan varken deltagit under förlossningar eller barnuppfostran. Som med hårt knuten slips jobbat järnet och svettats över villalånen och aldrig tagit del av första tanden eller stegen eller orden, jag tänker på alla män som inte känner sina barn och det är så sorgligt.

Det är också sorgligt när man inser att den mest svårfightade könsstereotypen är den om den heliga modern. Och det ser mörkt ut, tar vi oss någonsin till den punkt där vi lever jämställt och kvinnor inte halkar efter på arbetsmarknaden eller försvinner bland tvätthögar, blöjor och disk? Många kvinnor vill ju inte komma till den punkten och släppa ifrån sig det sista området där de är viktigast och hyllas på grund av det.

Ofta tror jag att det är brudarna som ger sin kille en skjuts ut genom dörren för att börja jobba igen så att mammorna kan påbörja Uppdrag: Mamma. Vissa övar under graviditeten genom att inte prata om annat än sin graviditet tills alla i hemlighet spyr på dem, utfärdar rökförbud på varenda fest de förgyller med sin närvaro och ser till att allt, precis allt, kretsar runt dem. Den gudomliga kvinnan vaktar ihärdigt så att modersmyten inte ska krackelera.

Det ska förresten komma en ny föräldratidning snart. Den ska tydligen heta Mama. Nähä liksom.

Belinda Olsson