Vilken triumf för en playboy från Jidda

Jag frågade min vän, hur såg han ut?

- Arabisk.

Om Usama bin Ladin hade haft en inhyrd pr-strateg, så skulle han vid det här laget ha kunnat konstatera en i stort sett total framgång.

bin Ladin är hatad i väst, men det är i hans ögon ointressant, eller till och med bra. Vi - mänsklighetens blomma - är för en gångs skull bortdefinierade som skräp. Dessutom var han hatad redan tidigare när han nöjde sig med att spränga afrikaner i luften (vilket vi inte brydde oss så värst mycket om).

Usama och hans hejdukar måste sväva på små lätta moln i sin bergsskreva någonstans långt borta i Afghanistan. För tjugo år sedan besegrade de en annan supermakt som därefter aldrig hämtade sig. Jag kommer ihåg när den siste ryske soldaten, general Lebed, till fots korsade bron tillbaks till Sovjetunionen med en svavelosande förbannelse på läpparna. Föga hjälpte detta.

Sanningen om kriget hade hållits undertryckt av

härskarna i Kreml som hävdade att allt i stort sett gick bra. Men det stämde inte riktigt med vad folk såg med egna ögon. Pojkarna kom hem i trälådor, eller inte alls. Misstroendet spred sig i ett slutet samhälle.

I väst fungerar det åt andra hållet, men det fungerar lika bra. bin Ladin har insett att det inte är mjältbrand som kommer att få väst på knä. Det är media.

Vad skall han hitta på nästa gång? Den genomgående formeln för attackerna är - lågteknologi och högkoncept. (USA:s regering har alltid förberett sig för motsatsen.) Inte missiler utan mattknivar. Och medialt.

Häromdagen deklarerade ständige sekreteraren Horace Engdahl sturskt att Svenska akademien aldrig tar politiska hänsyn och att han för sin del gärna sitter kvar i sitt elfenbenstorn. En inte helt lyckad metafor, fyra veckor efter attacken mot Twin Towers i New York.

Men jag vet inte, Horace brukar se tvärsäker ut vad han än säger. Nu verkade han störd.

Berodde det på att han någonstans insåg att en Nobelpristagare som slår fast att det inte existerar någon intelligentia någonstans i den muslimska världen, kan vara ett politiskt problem av något större dignitet än hur hög bokmomsen skall vara?

Eller, såg han framför sig den potentiella virusattacken kvällen den 10 december. Ett helt lands" tja kanske inte intelligentia, men dock etablissemang, knockat.

Charterplanen töms på svartmuskiga. Någon glömmer en tårtkartong på Skeppsbron och halva City stängs av. Folk ringer i tusental till vårdcentralerna och frågar apropå ingenting om vaccin mot mjältbrand.

Vi som ständigt är övertygade om att ha den rätta lagom-lösningen åt alla andra - alla som till skillnad mot oss är fångade av sina passioner och av sina fördomar och av sin historia. Vad säger vi i dag?

Bomba lagom.

Bomba försiktigt?

Detta är den nya terrorbalansen. Under tio år fick vi vara i fred. Nu är vi tillbaks, inte i skuggan av ett svampmoln, men det finns fortfarande ingenstans att gömma sig. Vi bara utbyter skräck, på ett balanserat sätt.

Jag kollade förresten historien om varningen på Arlanda - den 21 oktober (eller, var det den 22:a?). Kollade ner till näst sista led. Det stämde förstås.

Det finns personer som har det mest bisarra skämtlynne.

Men för säkerhets skull borde man kanske boka av"