Barnevik är bara toppen på ett isberg

KOLUMNISTER

I ett somrigt Båstad tecknade SAS-Janne Carlzon i en blixtbild styrelsekollegan Claes Dahlbäcks karaktär:

– När Claes bjöd på femtioårsfest var efterrätten densamma som på Percys fest. Och det är klart, som underlydande söker man ju härma chefen så mycket som möjligt.

Vid den panikartade presskonferensen i torsdags meddelades att Dahlbäck snabbtillträtt som ordförande i Investor efter Barnevik.

Dahlbäck förklarade genast att han var ”litet besviken” på Barnevik. Det stämmer säkert. Genom att fästa allmänhetens uppmärksamhet på hur belöningarna fastställs i Wallenbergsfären riskerar Barnevik att förstöra ett sagolikt fint upplägg.

Hemliga konsultarvoden, märkliga extraersättningar till styrelseledamöterna, miljonlöner och groteska bonusar, vi har hört det till leda genom åren – och det är bara toppen på ett isberg.

När Percy belönar Anders och Anders belönar Håkan och Håkan belönar Bosse och Bosse belönar Peter som belönar Percy är det bara fantasin som sätter gräns.

Barnevikkraschen har två komponenter: den ena en generöst konstruerad belöningsformel baserad på ABB:s resultat och aktiekurs. Den andra, resultat och aktiekurs uppblåsta med hjälp av kreativ bokföring.

Bägge spåren leder tillbaka till den dåvarande huvudägaren, Investor.

Många kommentatorer, däribland statsministern, krävde efter avslöjandet av ABB-direktörernas rekordpensioner att ägarna måste ta sitt ansvar. Här föreligger ett missförstånd. Wallenbergarna äger inte ”sina” företag. De bara bestämmer.

Poängen är just att taxera ut rekordbelöningar ur bolag som någon annan äger, men inte har kontroll över. Att belöna varandra med andras pengar.

Det faktum att röststarka A-aktier fortfarande tolereras för börsbolag är ett i grunden politiskt förhållande. EU gillar det inte och efterlyser reform.

Min uppfattning är att det kan finnas skäl att acceptera detta uråldriga system för företagskontroll om maktgrupperna i praktisk handling visar att de är mogna ansvaret. De måste kunna kombinera ett långsiktigt industriellt ansvar med nationella hänsyn och, inte minst, utgöra ett riktmärke för ärlighet, öppenhet och måttfullhet.

Men varför tillåta ett frälse som så missbrukar ett förtroende?

Som vd i två decennier har Claes Dahlbäck byggt upp snyltarkulturen på Investor. Nu är det han som skall röja upp efter Barnevik.

Uppdraget är solklart: locket på. Motverka all form av öppenhet. Återupprätta förtroendet genom att lägga hela skulden, för att inte säga skammen, på Percy.

Dahlbäck är utan tvivel som klippt och skuren för jobbet. På en och samma gång totalt lojal och fullständigt trolös.

Och alltid sugen på mer efterrätt.

Carl Hamilton