Vad fastnar i garnen när folkpartiet trålar

KOLUMNISTER

Helt klädd i svart dök folkpartiets nye partisekreterare upp. Med ett snett leende och ett rakt budskap.

- Vi måste sluta sno varandras väljare.

Efter en valrörelse där fp inte gjort annat än snott väljare från de andra borgerliga partierna är det självklart oerhört viktigt att någon tar ansvar för att den processen får ett slut.

Och vem vore bättre skickad än Johan Jakobsson? Han är kommunikationsexpert. Man kan säga att han har sin bakgrund inom förpackningsindustrin. Han förpackar politiska budskap på ett intressant och trevligt sätt.

- Johan betydde jättemycket för den framgång folkpartiet fick i valet, förklarade Leijonborg i måndags.

Johan Jakobsson gav folkpartiledaren jättetydliga kommunikationsråd:

Ställ krav. Det är viktigt.

Särskilt på arbetslösa invandrare.

- Vi vill att folkpartiet skall öppna sig för fler typer av liberaler, förklarade Jakobsson när han nu trädde fram i ljuset.

Folkpartiet skall bli ett "nätverksparti".

Man skulle kunna se det nya folkpartiet som ett slags torsktrål med vidhängande nät och trålbord som sveper fram över de övriga borgerliga partierna. Och här handlar det minst av allt om något fiskestopp.

Som tack för sina insatser tar Jakobsson nu över som partisekreterare.

Den tidigare partisekreteraren har fått vad han förtjänar, nämligen respass.

Han blir ordförande i justitieutskottet. Där kan han sitta bland de andra riksdagsmännen och tjata om rätt och fel.

En folkpartist som på sin tid var närmast besatt av tanken på rätt och fel inom politiken var veteranen Barbro Westerholm. När folkpartiet fyllde hundra år i våras reste sig Westerholm upp och manade över huvudet på alla uppvaktande kommunikationsexperter:

- Vi får inte röstmaximera.

Hon menade att det måste finnas vissa anständighetskrav även inom politiken. Man får inte köpa en röst till vilket pris som helst.

Förr i tiden när folkpartiet inte röstmaximerade, utan mest backade, klagade folkpartisterna alltid över att de inte hade varit tillräckligt tydliga. Programmet var bra och idéerna var bra. Men inte tydliga.

I dag kan ingen klaga på partiets tydlighet.

Jag går igenom resultatet av årets vallokalsundersökning. Bland invandrare med föräldrar som vuxit upp utanför Europa är det bara 6 procent som har röstat på folkpartiet. Av förstagenerationsinvandrare från länder utanför Europa är det bara 2 procent som röstade på folkpartiet.

Också det en sorts tydlighet.

Ibland tänker jag så här: När upphörde politiken att vara en del av det riktiga livet? När blev politiken en del av förpackningsindustrin?

Vad är det Jakobsson har trålat in?

Carl Hamilton